News

Sim Golf Malmö: När Teknik ochGemenskap Förenar Sverige och Danmark

Öresundsregionen är känd inte bara för sina imponerande landskap och sin rika kultur, utan också för sin förmåga att förena människor, företag och ideer från två grannländer. I denna anda av sammankoppling strävar Öresund Spotlight efter att lyfta fram företag som bidrar med innovation och till utvecklingen av lokala företag inom regionen.

Carsten och Mika samlade sina kursdeltagare tidigt på lördagsmorgonen, klockan 9, för en engagerande och lärorik session. Bild av Laurentiu Mihai

Ett sådant exempel är SimGolf Malmö, ett inomhusgolfcenter som har lyckats erbjuda en ny och tillgänglig upplevelse för golfälskare i Malmö och bortom staden. SimGolf öppnade 2022 som en förlängning av SimGolf Köpenhamn och kombinerar avancerad Trackman-simuleringsteknik med en välkomnande miljö, vilket gör det till en toppdestination för golf entusiaster på båda sidor av Öresund.

Carsten Beyer

Idag pratar vi med Carsten Beyer, grundaren av SimGolf Malmö, för att bättre förstå hur detta företag lyckas förena sport, teknik och gemenskap. Vi kommer att utforska hur SimGolf har gått bortom de traditionella gränserna för golf och erbjudit nya möjligheter samt skapat starka band mellan golfspelare i hela Öresundsregionen.

Vad motiverade dig att öppna SimGolf i Malmö under en tid då många sportverksamheter ställdes inför utmaningar? Hur identifierade du inomhusgolf som en unik möjlighet för Öresundsregionen?

– Jag har spelat golf i 30 år, sen jag var 30 år gammal. Och så mötte jag, i golfklubben jag spelade, ägaren av Simgolf Danmark. Jag spelade golf med honom i 1 O år. Sen fick jag problem på mitt jobb, jag var pianostämmare på operan i Köpenhamn och fick inte ihop det med chefen som kom. Jag frågade min kamrat om vi skulle öppna SimGolf i Malmö och det sade han ja till, så det är bara en tillfällighet att jag är här i Malmö som SimGolf-ägare. Om man ska koppla detta till Öresundsregionen så finns SimGolf på båda sidor av sundet. Och det tycker jag är lite oroligt, för det blir billigare för danskar att spela SimGolf.
Om man som medlem går med i SimGolf i Sverige så har man rätt att även spela SimGolf i Danmark på samma villkor och är man medlem i SimGolf i Danmark så har man rätt att spela i Sverige på samma villkor som i Danmark.

Öresundsregionen är känd för sitt dynamiska, ekonomiska och kulturella landskap. Hur anpassar sig SimGolf till dessa egenskaper och hur bidrar ni till att omdefiniera fritidsutbudet i Malmö och i närområdet?

-Det är svårt att övertyga danskarna att komma hit. I Danmark är alkoholgränsen för bilkörning 0.5 promille, medan den i Sverige är 0.2 promille. När de kanske kommer hit för att spela SimGolf så inser de att de inte kan komma över bron. De kan inte dricka så mycket som de vill eftersom gränsen är 0,2 promille. Det fungerar inte för en dansk. De dricker för mycket. Även om det är mycket billigare, även om det är väldigt lätt för danskar att komma hit och även om några har gjort det, så gör de det inte, för att det inte går att hålla gränsen på 0.2 promille. Danskarna vill dricka en öl innan, en öl under och en öl efter spelandet och sen köra hem. Om de inte kan göra det så vill de inte spela golf, därför vill de inte komma hit.

Trackman anses vara ledande inom golfsimulering. Hur hjälper denna teknik spelarna att förbättra sina prestationer och vilka skillnader har du sett jämfört med traditionell utomhusgolf? Hur möter tekniken de föränderliga behoven hos golfspelare?

-Trackman är en hel värld för sig själv. Trackman är också ett danskt bolag, som startades för tio år sedan. Det började med en dansk som var anställda i den danska militären och jobbade med radar. Carsten förklarar vidare att platspositionerna efterliknade radar-funktionen för att avbilda en golfbolls rörelse. Trackman utvecklades ursprungligen genom ett uppdrag inom den danska militären, där teknologin användes för att spåra föremål med radar. Vi använder dock denna teknologi för att simulera golf. Tack vare Trackman har vi fått en fantastisk upplevelse av simulatorgolf.

I en tid av inkludering främjar SimGolf tillgänglighet för alla. Hur lockar ni både erfarna spelare och nybörjare, och hur säkerställer ni att varje grupp får en värdefull upplevelse?

-Man kan säga att simulatorgolf är mycket inkluderande, speciellt i Trackman-världen. Just idag har jag undervisning för folk som har funktionsnedsättning och som använder det här. Vid andra tidpunkter har jag introduktion för nybörjare som aldrig har rört en klubba förr som snabbt kan få dem att komma igång och spela golf. Är det så att man är äldre och har svårt att hålla i en klubba eller om man inte vill hålla i en klubba erbjuder jag minigolf och skinny games, som man också kan komma igång med och spela golf. Man kan i alla fall spela minigolf. Det är mycket inkluderande och jag tror att det i framtiden kommer det finnas mer möjligheter inom golf för inomhusmiljöer.

Hur ser du på gemenskapens roll i SimGolfs framgång? Vilka initiativ och evenemang anordnar ni för att skapa en vänskaplig och samarbetsinriktad atmosfär bland medlemmar och besökare?

-Det är någonting som jag och Mika har lagt ned tid på att skapa. Vi säljer inte golf, som vi brukar säga, utan vi säljer självförverkligande, självsamarbete. Att folk kan vara enade runt sporten. Ofta ser golfspelare inte sina kompisar under hela vintern och det råder vi bot på här. Folk kommer och spelar exakt på samma sätt som under sommaren. De enas kring sporten och det är viktigt. Sedan tycker jag att sådant som A-golf och handikappgolf blir mycket lättare för de när de är inomhus och kan få upplevelsen av att spela golf. I alla fall kan de börja att spela det här inne. Det är någonting som vi har haft ett par gånger här på SimGolf.

Från Köpenhamn till Malmö har SimGolf upplevt snabb tillväxt. Vilka strategiska riktningar överväger ni för de kommande åren, både när det gäller nya platser och utvidgning av de nuvarande tjänsterna?

-Vi jobbar tillsammans med Köpenhamn. Vi jobbar även mycket med klubbarna omkring Malmö och försöker skapa möjligheter för dem att utveckla ett gott samarbete med SimGolf. I år har vi samarbetat med Malmö Burlöv och Bokskogen Golfklubb för att stärka våra band och erbjuda fler gemensamma aktiviteter för golfentusiaster i regionen.

Öresundsregionen är känd för sina gränsöverskridande samarbeten. Hur samarbetar ni med andra företag och organisationer i regionen för att öka SimGolfs påverkan och skapa nya möjligheter för spelare och gemenskapen?

-SimGolf är en verksamhet som jobbar ihop inom Öresund. Det är ungefär ett gemenskap mellan Sverige och Danmark gällande inomhusgolf. Vi vill också göra turneringar på både den danska och svenska sidan och vi kommer att göra mer inom Öresund, det råder inget tvivel om det. Men just nu är vi i början av att vänja de svenska golfspelarna vid att spela inomhus, det är så långt vi har kommit.

Hur har dynamiken i familjeföretaget påverkat er ledarstil och organisationskultur på SimGolf? Vilka grundläggande värderingar styr teamets arbete och vilken påverkan har detta på kundernas upplevelse?

-Jag och min fru är vd respektive vice vd. Egentligen är det vd:n som bestämmer, men när man är gift så vet man att det är hon som bestämmer. Nej, men vi har en mycket platt struktur i hela SimGolf, även när det gäller restaurangchefen och kökschefen. Vi lämnar mycket ansvar till de anställda för sin egen struktur. Sedan tycker vi också att är att man har ansvar inom området. Vi tycker att det bästa resultatet man får bland sina anställda och för sig själv är att ha ansvar inom området och att själv få styra det. Det är på det sättet som vi styr SimGolf.

Carsten, vi vet att du tillbringat en stor del av ditt liv inom musik som pianostämmare, men du har lyckats kombinera denna passion med golf. Hur gjorde du övergången från musik till att öppna ett golf center, och hur har denna erfarenhet påverkat din vision för företaget?

-Jag var 15 år och bodde hemma när jag arbetade som pianostämmare ett stenkast bort. Som
20-åring drev jag en enskild firma som pianostämmare i Köpenhamn i 25 år. År 2005 blev jag anställd på Operan i Köpenhamn, där det fanns totalt 40 flyglar, varav 20 av dem stod på Operan. Jag gjorde detta arbete, vid sidan av min egen verksamhet, i 17 år. Jag var pianostämmare fram tills jag började driva SimGolf. Jag började spela golf när jag var 30 år gammal och jag var mycket entusiastisk över att göra det.

Av intervjun framgår också att både Carsten och Mika spelar golf, men att de för närvarande spelar mindre jämfört med tidigare, särskilt under sommaren. Det arbete de lägger ned på verksamheten kan vara en bidragande faktor, eftersom de tenderar att arbeta i genomsnitt 60 timmar i veckan. Jämfört med en period när de arbetade 90 timmar i veckan, när verksamheten var som mest hektisk, är det lugnare nu, men Carsten betonar att det fortfarande är mycket jobb som ska göras.

-När Mika och jag träffades var det under en semesterresa i Spanien. Efter tio dagar friade jag till Mika och hon följde med mig till Danmark, och senare flyttade vi till Sverige. Det är en mycket spännande historia, men allt gick väldigt snabbt. Vi har varit gifta i fem år och känt varandra i sex år.

Mika, du har en fascinerande bakgrund, från evenemang till affärer och du valde att slå dig ner i Spanien under en period. Hur engagerade du dig i skapandet av SimGolf och hur känner du att din tidigare erfarenhet hjälpte till med detta projekt?

-Vi spelar både golf. Mika började spela golf sedan hon kom till Danmark. Men vi spelar inte mycket golf utomhus. Jag tror vi har spelat totalt tre gånger utomhus i år. Vi spelar mer nu när vår inomhussäsong har börjat. Carsten nämner vidare olika inriktningar på golfkategorier, som både deltar i, däribland gentlemens’ club och ladies’ night.

SimGolf är ett familjeföretag. Hur har ni lyckats balansera ert personliga liv med ert professionella och hur stödjer ni varandra i affärsbesluten?

-Vi gillar att resa, men de senaste åren har vi bara jobbat. Det senaste året har vi jobbat 90 timmar i veckan. I år jobbade vi 60 timmar i veckan. Så det är fortfarande ganska mycket jobb runt SimGolf.

Vi har hört att er passion för golf och resor till Spanien förde er samman och inspirerade er till att skapa SimGolf. Hur har dessa resor och internationella erfarenheter påverkat konceptet och affärsmodellen för SimGolf?

-Det jag har att säga om Öresundsbron är att man kanske tror att vi har det mycket lätt, för att vi har Öresundsbron. Att enkelt kunna integrera sig är bara en myt. Det är en barriär mellan dessa två samhällen. Att komma som dansk här, det är jättesvårt att komma in. Det är jättesvårt för en svensk att komma in i Danmark också. Det är lättare att åka fram och tillbaka, men att bli integrerad i samhället är inte lätt.

Jag kommer ihåg att jag inte kunde få en telefon i Sverige och det är bara ett litet exempel på hur dåligt det är. För att inte tala om att få ett bankkonto eller ett personnummer, och så vidare. Integrationen mellan Danmark och Sverige är hopplös.

Avslutningsvis, vad tycker du om Öresund Spotlights roll i att främja samarbetet mellan Sverige och Danmark, och har du ett särskilt budskap till våra läsare?

-Jag tycker att det är ett jättebra initiativ att man försöker förena dessa två länder på så många sätt som möjligt. Jag tycker att det är ett jättebra initiativ, affärsmässigt, ku lturel It, att få båda länder att synas tillsammans .. Det gör det som politiker inte kan, få reglerna mellan dessa samhällen att tydliggöras, så att dessa två samhällen lättare kan interagera med varandra.

Bygg tre broar mer. En är inte tillräckligt. Det behövs fler broar för att dessa två samhällen ska kunna interagera med varandra. Det är vad jag har kommit fram till.

Intervju med Juliet Rees-Nilsson

När jag kliver igenom dörren och står i mitten av bottenvåningen ser jag djur, främst isbjörnar, avbildade på tavlorna omkring mig. Jag befinner mig nu i en rymlig lokal, med eftermiddagssolen som lyser upp rummet ytterligare, och känner mig genast hemmastadd. Det är inte bara möblerna som sticker ut och ger ett mysigt och välbekant intryck, bland annat med en soffa framför en matta som påminner om ett vardagsrum. Även bordet omgivet av stolar under en lampa dämpar intrycket av att det är en offentlig plats, i allt dagsljus som strömmar in från fönster och med dess närhet till alla möjliga färger. Dekorationen sticker ut på väggarna, där tavlor med diverse naturinslag och naturrelaterade motiv hänger.

ag introducerar mig för Juliet Rees-Nilsson, som driver Nordic Art Agency på Hansa i Malmö, och leds mot änden av lokalen där bordet står och där intervjun kommer att äga rum efter att vi har skakat hand. När vi väl sitter ned på de bekväma stolarna får jag även syn på en spiraltrappa och inser i den stunden att jag behöv

er gå upp dit för att titta på resten av konsten. Gallerihunden Lucy sitter vid sidan om oss, på sin egen sits, och förvandlas till en sällskapshund under vårt samtal.

Vår diskussion inleds med att jag frågar Juliet om hennes intresse för kontemporär konst och vad som fascinerar henne mest med den sortens konst, samtidigt som jag även ställer ett par frågor om hennes bakgrund inom fältet. Hon berättar att hon sedan hennes ungdom har varit intresserad av konst och historia och att hon även har specialiserat sig i engelska och fotografi under gymnasietiden. Hon beskriver vidare att intresset för konsthistoria fortsatte och att hon senare läste sin master på universitetet vid Edinburgh, men att intresset intensifierades under en vistelse i Italien som en del av en introduktionskurs till universitetet. Hon beskrev alla intryck som hon möttes av när hon såg de unika sevärdheterna i Italien och hur dessa intryck kunde kopplas till mer modern konst. Vi börjar smått samtala om den italienska arkitekturen, efter att hon har nämnt de italienska målningarna och de vackra kyrkorna, vilket mynnade ut i en diskussion om den findragna gränsen mellan arkitektur och konst.

I stunden tänker jag på lokalen och dess placering, vilket slutar med att jag frågar:

“Hur kommer det sig att Nordic Art Agency är beläget i Malmö? Varför har just Malmö specifikt valts ut för galleriets placering? Jag tänker mer specifikt på Malmös geografiska placering.. att det är beläget i södra Sverige och på något sett inte alltför norrut, som Stockholm, och samtidigt nära Köpenhamn..”

Juliet svarar att hon ursprungligen kommer från London, men att hon förälskade sig i en svensk man, vilket gjorde att hon fördelade sin tid i både Sverige och England. Juliet har även arbetat på galleriet Mayfair i London och med tiden har hon även arbetat för Köpenhamns konstmuseum. Med åren har hon etablerat sig i Sverige med sin familj och Malmö var den största staden hon såg som tillgänglig för att påbörja gallerikarriären. Staden var inte för stor och passande för den internationella inriktningen för verksamheten. Juliets planer var att samarbeta med artister som inte tidigare har sett Skandinavien som en tänkbar marknad innan och erbjuda dem en plattform i Skandinavien.

Det kändes som att det var någonting som staden verkligen behövde. Det var ett icke-kommersiellt galleri och jag introducerade nya artister som var intresserade av att synas i staden”.

Sedan Juliets flytt till staden år 1998 har hon påpekat stadens otroliga utveckling sedan dess. Hon beskriver även hur hon har sett regionens städer föras närmare varandra och hur staden har blivit mer kulturellt berikad med åren. Hon exemplifierar med att säga att hon samarbetar med artister över sundet, samtidigt som hon även har haft besök av danskar som uppskattar hennes galleri. Hon beskriver vidare att det inte betraktas som någonting stort att åka över bron, utan att det numera har blivit mer av en vana. Hon ser fördelar med den ökade integrationen mellan sidorna och beskriver att rörligheten mellan sundet har haft en positiv inverkan. Hon påpekar även den berikade interaktionen mellan sundets två sidor och hur det har bidragit till Malmös mer kulturellt berikande sida, vilket lämpade sig för hennes affärsmodell, då den internationella aspekten av konsten står i centrum. Vidare uttrycker Juliet även att hon aktivt vill arbeta för att göra konsten tillgänglig i hennes galleri och framhåller att galleriets utformning spelar roll för att inge känslan av inkludering och öppenhet.

Jag frågar Juliet om föregående projekt och om koncept som involverar arkitektur, vilket leder till en diskussion om hennes samarbetsprojekt med e-interiör, som för samman olika designers, där både svenska och danska designers inkluderas. Berättelsen slutade med att Juliets utrymme användes för ändamålet att stå som värd för ett event vid namn Art & Design som presenterade olika skandinaviska företag inom diverse designområden. Eventet innehöll varierande installationer med allt från möbler till keramik, med inslag av tyg däremellan, för att visa upp olika aspekter av det kreativa designområdet, och utställningen hade med design av alla varierande typer av material och föremål.

Nordic Art Agency har även arbetat med projekt där hållbarhet har varit i fokus. Juliet berättar att Lundastudenter fick möjligheten att ta del av föreläsningar om olika ämnen och deras ursprung samt fick en uppgift där de skulle få designa olika föremål själva. De kunde skapa föremål som örhängen och väskor, vilket de också gjorde, och alla föremål som skapades ställdes även ut i ett senare skede.

Av nyfikenhets skull ställer jag även en fråga om framtida projekt och om andra liknande samarbeten, som den likt Art & Design, möjligen kan äga rum och undrar om ett evenemang där det kulinära står i centrum och som balanserar god mat med vacker konst hade kunnat växa fram. Juliet var väldigt glad över att dela med sig av The Art Club, ett nytt samarbetsprojekt med den nyöppnade The Torso i Västra hamnen i Malmö. Samarbetet kommer att möjliggöra för gästerna att kunna ta del av konst i en behaglig restaurangatmosfär.

I intervjuns slutskede fick jag reda på att Nordic Art Agency skulle flytta i december i år, men inte långt ifrån deras ursprungliga läge. Galleriet kommer fortfarande att finnas kvar på Hansa, men det kommer istället att vara på ett plan med ett naturligt ljusinsläpp från taket.

Efter att intervjun avslutas går jag slutligen upp för spiraltrappan. På övervåningen möts jag av distinkta landskapsmålningar och tavlor som håller sig till det naturliga inslaget bland konstverken. I eftermiddagssolens sista försök att lysa upp vardagen kändes det mer som att befinna sig i ett naturreservat än som att vandra runt i ett galleri. När jag kommer ned har Juliet precis avslutat ett samtal med andra konstintresserade besökare. Jag tackar för intervjun och vi tar farväl av varandra, men efteråt så tittar jag på tavlorna en sista gång innan jag går.

Reportage av Bianca Mihai för Öresund Spotlight.

E-mail: bianca@oresundspotlight.com

Ett gränsöverskridande konstgalleris utveckling

År 2018 genomförde tidningen Info Express, som är en del av vårt medieutbud, en intervju med Christof Niemiec, grundare av Galleri Gustus. Han berättade om hur han först startade ett galleri i Köpenhamn och sedermera även en filial i Malmö.

En framgångssaga mellan två länder.

Grundandet av galleriet i Köpenhamn:

Christof började med en liten konstbutik på Istedgade i Köpenhamn år 2000. På den tiden var området långt ifrån vad det är idag – ett modernt och livfullt kvarter. Ändå hade han visionen och beslutsamheten att förvandla detta utrymme till en referenspunkt för konstälskare och så föddes Gustus.

Expansionen till Malmö:

År 2006 beslöt sig Christof för att öppna en filial i Malmö, Sverige. Detta beslut påverkades av en önskan att utforska nya marknader och att introducera konsten i ett annat kulturellt sammanhang. Intervjun från 2018 avslöjade de utmaningar han mötte under denna övergång, men också glädjen att upptäcka en ny konstnärlig gemenskap.

Konst handlar om smak. Det som vissa tycker är vackert kan någon tycka är det fulaste de någonsin sett. Det är otroligt subjektivt. Det är det som är det fina med konst

– Christof Niemiec 2018

Vikten av Hedmanska gården:

En annan central aspekt som diskuterades i intervjun från 2018 var betydelsen av galleriets lokaler i Hedmanska gården, ett historiskt utrymme i Malmö. Christof berättade om hur byggnadens gamla arkitektur har påverkat hur han valt att visa konst och om tillfredsställelsen i att arbeta på en plats med en så rik historia. “Jag kan inte tänka mig en vackrare plats för konst”, sade han.

Hedmanska gården har ett loft från 1597, där Christof visar tavlor, skulpturer och övrig konst i glas, keramik och trä. Hedmanska gårdens loft härstammar från tiden då Skåne var danskt. Dessutom är det så att loftet som i övrigt är en av de äldsta danska byggnaderna utanför Danmark, var i dansk ägo i över 60 år för att sedan bli svenskt år 1658.

Från 2018 till 2024: En ny fas i Gustus utveckling

När vi ser på vår diskusssion från 2018 är det uppenbart att Gustus galleri har genomgått en anmärkningsvärd period av övergång och anpassning. Från att etablera en stark närvaro i Malmö, till att hantera ekonomiska utmaningar och utforska de kulturella kopplingarna mellan Sverige och Danmark, har Gustus fortsatt att utvecklas.

Nu år 2024, är vi nyfikna på att ta reda på hur dessa erfarenheter har påverkat galleriets utveckling och vilka nya utmaningar och möjligheter som har uppstått. I denna sektion syftar vi till att diskutera med Christof om de senaste utvecklingarna och hans framtidsplaner för att förstå hur han fortsätter med att bidra till den kulturella och konstnärliga utvecklingen i Öresundsregionen. Gustus i Malmö har många danska besökare som är intresserade av såväl konst som kultur.

Framsteg och perspektiv

Christof Niemiec, Gustus Gallerier
Alla bilder är från Gustus Gallerier. Foto: Laurentiu Mihai

Hur har Gustus utvecklats sedan vår intervju 2018?

Gustus har fått ett utökat utrymme i Hedmanska gården och har således möjlighet att visa ett större utbud av internationell konst.

Intresset för ett besök hos Gustus i Hedmanska gården har också ökat. Detta är en följd av att t ex. många utländska besökare, som kommer med de stora kryssningsfartygen till Köpenhamn även vill besöka det som är sevärt i Malmö.

Hur har pandemin och andra senare händelser påverkat galleriets verksamhet?

Pandemin påverkade naturligtvis Galleri Gustus ävensom andra företag, men detta är ju numera historia.

Hur bidrar konsten till sammankopplingen mellan Sverige och Danmark?

Konst är ett universellt språk och konstintresserade finns på båda sidorna av Öresund.

Vilken roll spelar galleriets lokaler i Hedmanska gården för att stärka de kulturella banden mellan Sverige och Danmark?

Hedmanska gården, med sin historia och charm, fortsätter att vara en mötesplats för olika kulturer. Vi är stolta över att kunna erbjuda detta utrymme som en förbindelsepunkt mellan de konstnärliga traditionerna i de två länderna.

Vilka planer har Gustus för en framtid både i Malmö och eventuellt i Köpenhamn?

För närvarande har jag fullt upp med Gustus i Malmö, men på sikt kan jag tänka mig att åter etablera ett galleri i Köpenhamn, d v s om jag skulle finna en passande lokal i Köpenhamn.

Hur ser Du på utvecklingen av konstscenen i Öresundsregionen under de kommande åren?

Jag tror att konstscenen i Öresund kommer att fortsätta att växa i mångfald och innovation och att Gustus kommer att spela en viktig roll i att främja den kulturella dialogen och stödja både lokala och internationella konstnärer.

Kontinuitet och innovation inom gränsöverskridande konst

Berättelsen om Gustus galleri är ett perfekt exempel på hur konst kan skapa starka band mellan kulturer. Deras utveckling återspeglar inte bara entréprenöriell framgång, utan också konstens kraft att förena människor och idéer över gränserna. I Öresundsregionen fortsätter Gustus galleri att vara en fyr och innovation för kulturell utveckling.

Konst är den kulturella bron som förenar oss. Varje konstverk som visas här är ett bidrag till den ständiga dialogen mellan Sverige och Danmark, en dialog som berikar oss alla.

Denna artikel är inte bara en resa genom ett konstgalleris utveckling, utan också en utforskning av hur konst kan främja sammankoppling och regional utveckling. Öresund Spotlight, tillsammans med Info Express, är dedikerad till att presentera dessa framgångshistorier och fortsätter att vara en plattform för dem som bygger broar mellan kulturer.

 

Källa: Öresund Spotlight

Nytt dansk-svenskt skatteavtal på plats: offentliganställda ska inkluderas och hemarbete underlättas

Danmark och Sverige är överens om ett förnyat skatteavtal, Öresundsavtalet. Bland annat kommer offentligt anställda att inkluderas i det nya avtalet, något som innebär att Sverige kommer att kompenseras mer. Nu kommer även skattskyldigheten till respektive land räknas utifrån hela skatteåret, i stället för de tidigare tremånadersperioderna. Det kommer göra det ”betydligt enklare” för pendlarna, sade den svenske finansministern Elisabeth Svantesson (M) på en presskonferens i Stockholm med sin danske kollega Jeppe Bruus (S). Det nya avtalet förväntas träda i kraft 2025.  

I samband med det danska kungaparets statsbesök i Sverige offentliggjorde Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson (M) och Danmarks skatteminister Jeppe Bruus (S) att de kommit överens om ett nytt dansk-svenskt skatteavtal, det så kallade Öresundsavtalet.

Det nya skatteavtalet innebär bland annat att även offentlighetsanställda omfattas, att beskattningslandet ska avgöras årsvis i stället för tremånadersperioder och att det blir mer flexibelt att arbeta hemifrån.

– Det är en glädje att vi äntligen kommit överens om ett nytt Öresundsavtal efter en lång förhandling. Öresundsavtalet är viktigt för både Sverige och Danmark eftersom våra regioner är väldigt tätt sammanknutna. Det är många som pendlar och det är många företag som har affärstransaktioner med varandra, sade Elisabeth Svantesson (M).

Hon fick medhåll från sin danska kollega Jeppe Bruus (S), som menade att de gamla reglerna varit besvärliga för pendlarna:

– Öresundsregionen har en enorm potential inom forskning och infrastruktur men också för de många som pendlar dagligen och som ska ha lättare villkor för att klara beskattningen. Därför är det en glädjande att vi kan använda kungaparets besök i Sverige att offentliggöra att vi nu nästan är i mål med ett nytt avtal, sade han.

Offentligt anställda inkluderas i det nya avtalet

Öresundsavtalet tecknades ursprungligen 2003 och har varit under omförhandling sedan 2022. I det nuvarande Öresundsavtalet gäller t.ex. inte samma regler för offentligt anställda Öresundspendlare som för privata. Det har också inneburit att Sverige inte fått någon kompensation för de i Sverige bosatta Öresundspendlarna som är offentligt anställda i Danmark. Enligt Elisabeth Svantesson kommer nu båda delarna att uppfyllas i det nya avtalet.

Det har varit en stor knäckfråga, då Sverige uttryckt en önskan om även få ersättning från Danmark för offentligt anställda gränspendlare. Kompensationsordningen i Öresundsavtalet innebär att bosättningslandet får en ersättning från det andra landet där gränspendlarna arbetar och blir inkomstbeskattade.

– Det handlar även om offentliganställda ska kunna distansarbeta. Dessutom har vi kommit överens om en ny kompensationsordning inom detta området. Regeln är ju att när man jobbar så skattar man där och sedan kompenseras det land man bor i och nu kommer man alltså att inkludera offentliganställda.

Det nya avtalet kommer ”riva barriärer” för gränspendlingen, enligt Jeppe Bruus:

– Det har funnits en önskan från svensk sida att likställa privat och offentligt anställda och det är det vi nu har nått vägs ände med. Vi har säkrat oss att den administrativa bördan inte fäller dem som pendlar dagligen och avtalet kan därmed vara en del i att utveckla den stora potentialen i regionen.

Löpande tremånadersperioder blir helårsredovisning

En annan del i det nya avtalet handlar om att ändra beräkningen av i vilket land man som Öresundspendlare är skattskyldig i från dagens tre månader till hela skatteåret. Den tidigare regeln har skapat problem för de Öresundspendlare som delvis jobbar hemifrån.

– Vi ser en arbetsmarknad som utvecklar sig och där fler arbetar hemifrån och mer flexibelt, och där har det gamla avtalet inte varit modernt nog att hantera det. Därför är det bra att vi nu kan få en revision av avtalet, sade Jeppe Bruus.

Även där är man nu överens om en revidering:

– Nu kommer det att bli tolvmånaderscykler, något som gör det betydligt enklare både för pendlarna, arbetsgivarna men också för Skatteverken i våra båda länder.

Nu ska både Sverige och Danmark “tekniskt granska” det nya avtalet, som förväntas träda i kraft 2025.

– Arbetet är inte slut här, det finns massor kvar att utveckla inom en rad områden som infrastruktur och forskning, men det här är en viktig milstolpe, sade Jeppe Bruus.

Källa: News Øresund

Temperaturförändringar, stormar och förbättringar inför framtiden.

Ökade koldioxidutsläpp har inneburit många utmaningar. Bland annat har det uppstått problem med varmare havsvatten och en ökad oro för kraftigare stormar. Trots allt kan man förhoppningsvis jobba med detta på ett annorlunda sätt framöver.

År 2023 låg koldioxidnivån på 419 ppm (parts per million), vilket är ungefär 50% mer än koldioxidnivåerna innan den industriella revolutionen. En rapport som också har publicerats i New York Times visar att koldioxidhalten fortsätter att öka än idag, trots att forskare har lyft fram vikten av att minska utsläppen. Även utsläppen av andra växthusgaser som metan ökar. Förra året var det fjärde året med den högsta uppmätta koldioxidhalten sedan mätningarna började 1979, enligt en mätning av National Oceanic and Atmospheric Administration’s Global Monitoring Laboratory (NOAA) publicerad av New York Times. Mängden koldioxid som hamnar i atmosfären varierar år för år i förhållande till den mänskliga aktiviteten som står bakom utsläppen (förbränningen av fossila bränslen under året).

Inte alla koldioxidutsläpp stannar i luften, då även landyta och hav absorberar en del, drygt hälften, av koldioxiden som släpps ut. Även denna absorption varierar i sin tur med väderförhållanden och andra omständigheter. Exempelvis absorberar landytan mindre koldioxid när skogsbränder inträffar. Med en ökad andel koldioxidutsläpp följer även ett varmare klimat, vilket innebär ett mindre upptag av utsläppen av haven. Detta innebär att världshaven tar upp allt mindre koldioxid i takt med att de värms upp i större utsträckning, vilket också har börjat inträffa.

Havets temperatur har stigit konstant på senare tid och har även slagit värmerekord i över ett år och 2024 är på väg att bli ännu varmare än 2023. Den genomsnittliga uppmätta yttemperaturen i haven under föregående månad var cirka 21 grader Celsius globalt. Den tropiska regionen av Atlanten har varit varmare än vanligt och bidrar till en ökad oro inför kommande stormar i exempelvis USA. Om El Niño övergår till La Niña så kan förändringar i havsströmmar i Atlanten ge upphov till mer kraftfulla stormar som riskerar att nå amerikanska städer istället för att stanna till havs som de gjorde under El Niño-säsongen.

Konsekvenserna av ett varmare hav blir även att det marina ekosystemet påverkas. I en artikel publicerad av The Guardian kan man läsa om hur förödande uppvärmningen i havet har blivit för bläckfiskar, som kan få svårare att överleva i temperaturskillnader. Ny forskning visar att konsekvenserna för de studerade bläckfiskarna i en varmare miljö bland annat har blivit sämre syn och en ökad risk för dödlighet bland bäckfiskfoster och att avkomman som utsattes för varmare temperaturer hade en ökad risk att drabbas av dödlighet innan den hunnit mogna och nå vuxen ålder. Detta tyder på att arter kan få svårt att anpassa sig till stigande temperaturer i deras miljö, även om de tidigare ansågs vara stresståliga för miljöförändringar som stigande temperaturer, som bläckfiskarna antogs vara.

Temperaturen till följd av utsläppen har stigit cirka 1,2 grader Celsius, vilket påverkar klimatet (och havets temperatur). Forskarna har utöver det även tittat på El Niño, ett väderfenomen som hade kunnat ligga bakom den stigande temperaturen till havs, utöver temperaturförändringarna till följd av koldioxidutsläpp för att finna en förklaring till den plötsliga temperaturökningen i havet. El Niño har avtagit i styrka på sistone och förväntas vara över inom snar framtid, vilket inte helt förklarar orsaken till havets plötsliga temperaturökning.

Andra förklaringar som lyfts fram utöver El Niño i en New York Times artikel är vulkanutbrottet som skett under vatten år 2022 av vulkanen Hunga Tonga-Hunga Ha’apai, vilket misstänks ha värmt upp havsvatten och lett till vattenånga slungats upp i atmosfären. Vattenånga är en potent växthusgas, vilket kan ha förstärkt växthuseffekten ytterligare. Enligt Sean Birkel, en av forskarna som söker förklaringar till temperaturhöjningen, var vulkanutbrottet ett av de häftigaste utbrotten sedan Krakatau. Han menar även att man vanligtvis kan se konsekvenserna av utbrottet året efter att det har inträffat. Han misstänker även att vulkanutbrottet var häftigare än vad man tidigare har antagit och att det kan ha påverkat atmosfärens cirkulation och förstärkt El Niño under förra året. Han lyfter dock fram att mer forskning behövs innan en slutsats kan dras.

En annan förklaring man har tagit fram till problemet är en minskning av föroreningen av aerosoler, vilket orsakades av en ny internationell standard gällande aerosolförorening år 2020. Aerosoler har en avkylande effekt på atmosfären och kan ha dolt en del av en. Trots alla försök till att finna förklaringar kan det finnas andra orsaker, som att jordens klimat bara varierar mer än vad man tidigare har antagit eller att klimatförändringarna förstärker El Niño-fenomenet.

Även om klimatnyheterna kan vara dystra så kan det finnas sätt att motarbeta trenden. I ett kulturreportage publicerad av New York Times lyfts betydelsen av optimism. Även om nyheterna blir allt dystrare så kan optimism och ett fokus på lösningar användas för att hålla hoppet uppe och stärka folks tilltro till att detta globala problem går att tackla i framtiden.

Bianca M.-Info Express
E: hello@infoexpress.se

Källor:“Carbon Dioxide Levels Have Passed a New Milestone”, The New York Times, publiceringsdatum 2024-04-20. “Ocean Has Shattered Records for More Than a Year. What’s happening?”, The New York Times, publiceringsdatum 2024-04-10. “Octopuses could lose eyesight and struggle to survive if ocean temperatures keep rising, study finds”, The Guardian, publiceringsdatum 2024-04-10. “‘Alarming’ Ocean Temperatures Suggest This Hurricane Season Will Be a Daunting One”, The New York Times, publiceringsdatum 2024-04-09. “Climate Doom Is Out. ‘Apocalyptic Optimism’ Is In.”, The New York Times, publiceringsdatum 2024-04-21

Digitaliseringen inom vården: Hur AI förändrar förutsättningarna för patienter att få vård – och konsekvenserna av dessa förändringar

Digitaliseringen inom vården: Hur AI förändrar förutsättningarna för patienter att få vård – och konsekvenserna av dessa förändringar

Digitaliseringen har förändrat samhället generellt sett. En fundamental del av samhället som också har påverkats av den ökade digitaliseringen är vården. Med ökade möjligheter att få vård med hjälp av digitala tjänster har patienter kunnat få tillgång till hjälp på ett effektivt, mer lättåtkomligt sätt. Vårdens digitalisering har haft flera fördelar gällande patienternas vårdkontakt och tillgången till hjälp. Exempelvis har en studie publicerad i Journal of Telemedicine and Telecare kunnat fastställa att vården som erbjuds digitalt är lika effektiv som vården som erbjuds fysiskt. Enligt en artikel av World Economic Forum finns det flera fördelar med en ökad digitalisering av vården. AI kan exempelvis leda till att kostnader inom vården minskar, att vårdanställdas tillgång till stöd gällande beslutsfattande processer kan öka och AI har även möjlighet att erbjuda mer individuell och specifik vård för enskilda patienter. World Economic Forum uppger även att AI kan leda till förbättrade arbetsvillkor inom vården. Digitaliseringens möjligheter är många och fördelarna av att kunna ha lättillgängliga, digitala vårdtjänster oavsett var man är behöver inte beskrivas mer detaljerat.

Även om positiva förändringar för patienter har inträffat, har det även uppstått en del utmaningar. En del av dessa utmaningar är den automatiska receptförnyelsen, som enligt The Guardian är en digital tjänst som kan leda till att patienter får mediciner utskrivna utan ett läkarbesök eller annan kontakt med vården innan receptförnyelsen äger rum. Centrum för konsumenthälsan i Australien har varnat för risker med detta automatiska uppdateringssystem och uppgett att patientsäkerheten kan komma att hotas till följd av dessa. Den australiska myndigheten har fått motta klagomål gällande användningen av artificiell intelligens i digitala receptförnyelser, där patienter får en automatisk påfyllnad av läkemedel utan samtal med läkare. Enligt myndigheten har de fått 550 anmärkningar gällande förskrivningar av läkemedel sedan juli 2020. 30% av dessa var relaterade till klagomål om att läkaren inte hade undersökt patienten och patientens behov ordentligt. I 45 av fallen har riskabla förskrivningar via digitala tjänster identifierats, vilket har fått myndigheten att närmare undersöka ärendet.

“I vissa fall har detta lett till restriktioner som har förhindrat läkare från att förskriva eller bedriva besök via digitala tjänster”, enligt en representant från myndigheten. Bland bekymmer som har tagits upp med myndigheten kan man bland annat finna att patienter kunde få läkemedel på recept utan att ens ha träffat en läkare, att metoderna som tillämpades bakom förskrivning misstänks för att ha hanterats av algoritmer och att medicin som förskrevs via digitala plattformar var dyrare än annan medicin som föreskrivs på ordinarie sätt. Consumers Health Forum of Australia delade även med sig av sina synpunkter för den australiska regeringen, de informerade om säkerhetsrisker i förhållande till denna metod och uppmuntrade till en uppdaterad lagstiftning gällande detta. Hon tar upp frågan om patientsäkerheten och uttrycker att en person kan komma att ha en dålig reaktion till följd av en ny behandling, eller att läkemedel förskrivs utan kännedom om patientens historik eller om patienten tar andra läkemedel som potentiellt kan samverka med medicinen som förskrivs.

Deveny, chef för den australienska myndigheten för hälsa, uppger att hon tidigare har hört talas om att digitala vårdtjänster har ägnat sig åt att förskriva läkemedel för viktnedgång utan konsultation med patienterna på plats. Hon menar vidare att denna typ av onlinemodell, där det inte sker någon kontakt med konsumenterna, inte når upp till många av

säkerhetskontrollerna de annars hade nått upp till. Hon understryker att de digitala vårdtjänsterna är ett verktyg som hjälper konsumenterna att ha en vårdkontakt genom en mobil eller dator och att det tillåter dem att ha viktiga konversationer på ett sätt som passar dem bättre, men att det de ser för tillfället inte är digital vård, utan någonting som har potential att åsamka skada.

En annan granskning som the Guardian har gjort var att testa huruvida det går att få en förskrivning för e-cigaretter (så kallade vapes) genom en digital vårdplattform, Försöket lyckades, även fastän reportrarna inte har varit patienter som har haft vårdkontakt med läkaren och trots att de inte har förskrivits e-cigaretter tidigare. Receptet skickades via mail kort efter att en avgift på 40 australiensiska dollar betalades och en onlineenkät hade fyllts in, utan att det krävdes en videokonsultation eller ett telefonsamtal. Läkaren ifråga försvarade sig själv mot anklagelserna och höll fast vid att hennes plattform tillämpade AI-metoder för effektivitetens skull och att hon inte erbjöd tjänster på beställning. Hon försvarade enkäten och enkätens utformning samt förklarade att alla nödvändiga frågor om patientens historik finns med och kan vidare granskas vid behov. Enligt rekommendationer av australiensiska myndigheter som ägnar sig åt medicinska bedömningar ska läkemedel inte förskrivas såvida läkaren inte kan göra en individuell bedömning av patienten under en konsultation i realtid. Denna granskning som The Guardian har gjort är bara ett exempel på tecken på bekymmer och bara en illustration av eventuella felsteg.

Andra risker med en ökad digitalisering är exempelvis hanteringen av uppgifter som samlas in om de vårdsökande och hur den insamlade datan ska kunna hanteras på ett säkert sätt som garanterar att standarden för sekretess uppnås. När en stor mängd datamaterial om känsliga uppgifter samlas in kan det bli svårhanterligt med tanke på dels sekretesskraven och dels risken att utsättas för cyberattacker, eftersom hackare dras till känsliga personuppgifter.

Ett system som är designat med syftet att underlätta vår vardag och skapa möjligheten att få ständigt tillgänglig hjälp på en säker och trygg plats, oavsett var man befinner sig, kan lätt leda till andra typer av problem och utmaningar som samhället ställs inför och bemöter oförberett. Med en ökad digital närvaro av vårdtjänster kan det å ena sidan bli lättare att få vård och underlätta för vårdanställda, men å andra sidan så kan en ökad digitalisering även leda till oförutsedda konsekvenser. För att undvika överraskningar kan fler människor ställa frågor, kritiskt granska nya digitala system och påpeka upplevda brister eller synpunkter, oavsett om man är vårdtagare eller arbetar med hjälp av dessa nya system.

Bianca M.-Info Express
E: hello@infoexpress.se

Källa: “‘What we’re seeing is not telehealth’: alarm over doctors using AI and prescribing without seeing patients”, The Guardian, publiceringsdatum:

“The clinical effectiveness of telehealth: A systematic review of meta-analyses from 2010 to 2019” i Journal of Telemedicine and Telecare

“Drawbacks of Artificial Intelligence and Their Potential Solutions in the Healthcare Sector”, Biomed Mater Devices publicerad på National Centre for Biotechnology Information

Parlamentet godkänner EU:s första regler någonsin mot kvinnovåld

  • Insatser för att förhindra våldtäkt och öka förståelsen för vad samtycke innebär
  • Tvångsäktenskap och kvinnlig könsstympning ska betraktas som brott
  • Att lämna ut privat information på nätet utan samtycke är förbjudet, liksom nätblottning
  • Specialisthjälp för brottsoffer

De nya reglerna ska bekämpa könsrelaterat våld och skydda offren, särskilt kvinnor och dem som utsätts för våld i hemmet.

Med 522 röster för, 27 röster emot och 72 nedlagda röster antog parlamentet på onsdagen EU:s första regler någonsin mot kvinnovåld och våld i hemmet. Direktivet kräver hårdare tag mot nätvåld, bättre stöd till offren och insatser för att förhindra våldtäkt.

De nya reglerna förbjuder kvinnlig könsstympning och tvångsäktenskap och ger särskilda riktlinjer för brott som begås på nätet, såsom offentliggörande av privat information och nätblottning.

Den nya lagstiftningen tar upp fler försvårande omständigheter än tidigare vid brott som kan leda till strängare påföljder, till exempel brott mot offentliga personer, journalister eller människorättsförsvarare. I listan över försvårande omständigheter finns också avsikten att straffa offer på grund av deras kön, sexuella läggning, hudfärg, religion, socialt ursprung eller politiska övertygelser, och av hedersrelaterade skäl.

Vårdtjänster för sexuell och reproduktiv hälsa

Offrens säkerhet och välbefinnande ska prioriteras, bland annat genom skyddat boende. Vårdtjänster ska erbjudas, inte minst när det gäller sexuell och reproduktiv hälsa. Myndigheterna i EU-länderna kommer oftare att behöva rapportera och samla in bevis, och de måste jobba för att vi alla ska förstå att sex utan samtycke är ett brott.

Parlamentets ihärdiga krav har gjort att EU-kommissionen nu vart femte år måste bedöma om reglerna bör ses över.

Citat

Arbetet med de nya reglerna har letts av den svenska socialdemokraten Evin Incir från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.Efter omröstningen sa hon såhär: ”Detta banbrytande direktiv förkroppsligar vårt orubbliga åtagande att stärka kvinnors rättigheter och rädda liv. När vi marscherar framåt, låt oss minnas detta ögonblick som ett första historiskt steg för att stärka kvinnors rättigheter och belysa vägen mot en framtid där varje kvinna kan leva fri från rädsla och förtryck. Detta är en seger för rättvisa och jämlikhet i hela Europeiska unionen.”

Medföredraganden från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män, Frances Fitzgerald (EPP, Irland), sa såhär: ”I dag har Europaparlamentet tagit de första stegen för att göra Europa till den första kontinenten i världen som sätter stopp för våld mot kvinnor. Detta är en omfattande lagstiftning som kommer att förhindra våld mot kvinnor, skydda offer och straffa förövare, och därigenom säkerställa ett helhetsgrepp för att ta itu med dessa avskyvärda brott. Det kan inte finnas någon jämställdhet utan utrotning av våld mot kvinnor. Vi måste se till att det inte förekommer någon straffrihet för dem som begår sådana brott.”

Nästa steg

De nya reglerna träder i kraft 20 dagar efter det att texten har offentliggjorts i EU:s officiella tidning. EU-länderna har tre år på sig att införa bestämmelserna i sin nationella lagstiftning.

Källa: Europaparlamentet

Köpenhamns nya bussterminal öppnar den 6 juni

I början av juni ska en ny bussterminal med 15 hållplatser, som ska kunna ta emot närmare 200 bussar per vardagsdygn, stå färdig i Köpenhamn. Placeringen är Dybbelsbro, nära huvudbangården och Ikeas cityvaruhus som invigdes i augusti förra året. Enligt Köpenhamns kommun kommer den nya terminalen att innebära slutet på det trafikkaos som har varit vid den tidigare terminalen på Ingerslevsgade. Bygget påbörjades 2021 och har kostat cirka 165 miljoner danska kronor. Den nya terminalen får bland annat en väntsal, en kiosk, taxiplatser och så kallade Kys & Kør-zone där det är tillåtet att stanna bilen en kort stund för att släppa av passagerare.

Källa: News Øresund

Kraftigt fall för de ungas pendling över Öresund

Öresundspendlingen har drabbats av en ålderskris. Mer än 70 procent av gränspendlarna är över 35 år samtidigt som andelen unga gränspendlare i åldern 16-24 år har minskat från 16,7 procent under ungdomspendlingens toppår 2007 till 5,3 procent enligt den senaste statistiken från 2020 och 2021. Det visar en analys från Øresundsinstituttet som har tagits fram i ett praktiksamarbete med Malmö universitet. Den totala pendlingen över Öresund toppade 2008 med 19 725 personer, varav 3 090 var unga pendlare. Under 2021 pendlade 16 542 personer över Öresund, varav 874 var unga.

Enligt pendlingsstatistiken från Öresundsdatabasen utgjorde de 16-24-åriga pendlarna 16,7 procent av Öresundspendlarna under 2007 medan de över 35 år utgjorde 43,5 procent. Därefter har andelen unga gränspendlare fallit kraftigt medan andelen äldre ökat. Enligt den senaste statistiken från 2021 utgjorde ungdomarna 5,3 procent av gränspendlarna medan andelen pendlare över 35 år växt till över 70 procent. I analysen beskrivs det som en ålderskris för Öresundspendlingen.

Unga pendlare i åldern 16-24 år verkar vara extra känsliga för kriser konstaterar Øresundsinstituttet. Samtidigt har de ungas bild av möjligheterna att pendla över Öresund påverkats av en en lång rad kriser: finanskris, migrationskris, pandemi och inflationskris. Efter finanskrisen återhämtade sig andelen unga pendlare aldrig, och medan det totala antalet pendlare hade återgått till prepandemiska nivåer redan 2021, halkade andelen unga pendlare efter.

Källa: News Øresund

EU och PFAS – Att förbjuda eller inte förbjuda ämnena?

PFAS är ämnen som finns både i vardagliga föremål som förpackningar och i naturen, som i dricksvatten och sjöar. Info Express har tidigare rapporterat om förekomsten av PFAS och hur man ännu inte vet vad de långsiktiga hälsokonsekvenserna av exponeringen för dessa ämnen kan bli. Ännu har ingen lagstiftning trätt i kraft för att minimera förekomsten av PFAS-ämnen.

Enligt en artikel av The Guardian, som enligt källan har fått ta del av läckta dokument, så kommer EU att fatta beslutet att inte gå vidare med att förbjuda PFAS-ämnen. PFAS-ämnen benämns även “forever chemicals” på engelska, för att de är väldigt svårnedbrytbara. Med “svårnedbrytbara” i detta fall menas att det tar tusentals år, om inte ännu längre tid, för dessa substanser att brytas ned helt. Dessa kan ackumulera och samlas i naturen över tid och leda till att allt fler PFAS-ämnen cirkulerar runt i miljön, där PFAS slutligen kan konsumeras av människor. Detta medför en oro kring hur miljön och den mänskliga hälsan kan komma att påverkas.

På grund av en del nyare studier som har lyckats påvisa att en ökad exponering för PFAS-ämnen kan leda till exempelvis sämre immunförsvar samt en reproduktivt skadlig, carcinogen och hormonellt störande inverkan på kroppen, som en artikel i ett tidigare nummer av Info Express också har lyft fram. The Guardian tar även fram statistik som visar att trots att Europas befolkning utgör 6% av världsbefolkningen, så står Europa för 23% av alla nya cancerfall som diagnostiseras och exponering för diverse kemikalier i omgivningen antas stå för den plötsliga ökningen av dessa fall på senare tid. Artikeln som The Guardian har publicerat beskriver hur EU:s initiala strategi för att förbjuda de mest skadliga kemikalierna i produkter och att begränsa användningen av PFAS som inte är nödvändig år 2020 inte längre kommer att sättas i praktik. Ett eventuellt förbud hade kunnat leda till att tusentals produkter som bedöms ha en skadlig inverkan på människors hälsa hade kunnat tas bort från marknaden, men avsaknaden av riktlinjer kring PFAS kommer inte att begränsa vilka produkter som finns på marknaden.

Frågan om PFAS är inte så enkel som man kan tro, även om PFAS kan få hälsoskadliga konsekvenser. En artikel från Bloomberg belyser användningsområdena för PFAS och de ingår i många vardagliga föremål som exempelvis tandtråd, textilier och skor. Till och med solkräm antas exponera människor för PFAS. En annan artikel av Reuters lyfter fram hur läkemedelsindustrin antas ligga bakom orsaken till att dessa ämnen inte har förbjudits. Enligt lobbying som läkemedelsindustrin står bakom så uttryckte man oro över att införa ett eventuellt förbud mot PFAS, som då skulle riskera att hota tillverkningen av läkemedel och omöjliggöra att läkemedel produceras under tiden som man hade behövt leta efter nya verktyg att använda i produktionen, om ett förbud skulle förverkligas. Stora företag som Pfizer och Novartis samarbetade med gruppen som förde fram kritik och oro kring ett potentiellt förbud vid lobbyingtillfällena. Lobbyingorganisationen uttryckte även att inte alla sorters PFAS antogs ha samma effekter på hälsan, eftersom det finns många olika sorters PFAS. Vidare uttryckte kritikerna mot ett omfattande förbud att de var för reglering av PFAS, om det skulle gälla en del PFAS som har visat sig vara hälsoskadliga. De argumenterade för att PFAS som används för att framställa läkemedel inte har identifierats som skadliga. De argumenterade ytterligare mot förbudet med risken för att tiden det skulle ta att hitta andra alternativ för att ersätta PFAS i verktygen som i dagsläget används hade kunnat leda till läkemedelsbrist. Enligt den ursprungliga regleringen så hade företag fått ta del av en övergångsfas där de hade fått 18 månader till godo för att ersätta ämnena, med möjlighet till förlängning. I vissa fall hade en förlängning med upp till 12 år kunnat godkännas och en del företag hade fått 12 år på sig att hitta andra alternativ baserat på industrin och produkten det gäller.

Även The Guardian lyfte fram att kemikalieindustrin har försökt motarbeta försök till att förbjuda PFAS-ämnen inom EU. Enligt artikeln så påstås bara omkring 1% av alla produkter som innehåller PFAS riskera att förbjudas. Artikeln lyfter även fram en källa som medger att det förekommer påtryckningar bland EU-politiker att skona industrin i olika beslut som fattas. Enligt artikeln har 11 aktörer med anknytning till framställning av PFAS anställt 94 lobbyister och spenderat totalt 9 miljoner euro på sin datainsamling, enbart i Tyskland. 12 företag och organisationer inom PFAS-industrin har 72 lobbyister som befinner sig i Bryssel och de spenderar 18.6 – 21.1 miljoner euro årligen på sin kampanj. En källa i artikeln som sitter i EU-kommissionen har uppgett att EU-kommissionen strävar efter att lyssna på alla sidor och få ett balanserat perspektiv för att både skydda människors hälsa och främja innovation i den europeiska kemikalieindustrin. Representanten har även uttryckt att man vill att regler och lagstiftningar även tar hänsyn till andra viktiga mål, som exempelvis koldioxidneutralitet.

I Sverige har diverse tvister kring halten av PFAS i dricksvatten förekommit. I ett fall som prövades redan 2021 i en rättegång i Blekinge så blev utfallet att PFAS-halten i dricksvattnet som invånarna i Kallinge hade konsumerat var tillräckligt hög nog för att klassas som personskada. Det beslutades att Ronneby Miljöteknik skulle betala skadestånd till de drabbade. Sedan ändrades domen av hovrätten i slutet av 2022 efter att det kommunala bolaget överklagat, eftersom hovrätten inte ansåg att risken att drabbas av framtida skador skulle räknas som personskada. I maj i år kom beskedet att Högsta domstolen skulle pröva hovrättens dom och den rättsliga konflikten mellan kommuninvånarna och bolaget pågår fortfarande.

Även om det kanske inte ser särskilt ljust ut med reglering på EU-nivå, så finns det kanske lösningar på problemet med PFAS. Forskare arbetar med att ta fram lösningar som exempelvis filtrerar bort PFAS från vatten genom att placera filtret i en ordning som tillåter det organiska materialet att filtreras först, enligt en artikel från BBC. Artikeln beskriver även hur man kan ta bort PFAS genom UV-strålning. UV-strålningen agerar som katalysator och sätter igång en reaktion som bryter ned PFAS och ger fluorid som restprodukt, vilket kan användas för att utveckla tandvårdsprodukter. Tekniken bakom detta är även kostnadseffektiv. Ett tredje alternativ som artikeln lyfter fram och som också är en ekonomisk lösning är att använda mikroorganismer för att bryta ned PFAS. Forskarna i detta fall vill kunna genmodifiera bakterier och enzymer för att ta sig an uppdraget. Även om PFAS finns i stort sett överallt, utvecklas teknik för att kunna bryta ned eller filtrera bort ämnena på ett eller annat sätt och lösa problemet med PFAS för att motverka konsekvenserna av föroreningen.

Bianca M. – Info Express
E: hello@infoexpress.se

Källor:

“All About PFAS, the ‘Forever Chemicals That US and EU Are Targeting”, Bloomberg, publicerad 2023-08-24
“EU abandons promise to ban toxic chemicals in consumer products”, The Guardian, publicerad 2023-10-16
“Pharma lobby says EU ban on ‘forever chemicals’ would halt drug production”, Reuters, publicerad 2023-09-27
“EU to drop ban of hazardous chemicals after industry pressure”, The Guardian, publicerad 2023-07-11
“Dom i tingsrätten: PFAS-drabbade i Kallinge ska kompenseras”, SVT Nyheter, publicerad 2021-04-30
“Hovrätten river upp tingsrättsdom – Ronneby kommun slipper skadestånd till PFAS-drabbade”, SVT Nyheter, publicerad 2022-12-20
“Högsta domstolen prövar PFAS-mål”, SVT Nyheter, publicerad 2023-05-03
“Can we take the ‘forever’ out of ‘forever chemicals’?”, BBC, publicerad 2023-10-19