Danmark och Sverige är överens om ett förnyat skatteavtal, Öresundsavtalet. Bland annat kommer offentligt anställda att inkluderas i det nya avtalet, något som innebär att Sverige kommer att kompenseras mer. Nu kommer även skattskyldigheten till respektive land räknas utifrån hela skatteåret, i stället för de tidigare tremånadersperioderna. Det kommer göra det ”betydligt enklare” för pendlarna, sade den svenske finansministern Elisabeth Svantesson (M) på en presskonferens i Stockholm med sin danske kollega Jeppe Bruus (S). Det nya avtalet förväntas träda i kraft 2025.  

I samband med det danska kungaparets statsbesök i Sverige offentliggjorde Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson (M) och Danmarks skatteminister Jeppe Bruus (S) att de kommit överens om ett nytt dansk-svenskt skatteavtal, det så kallade Öresundsavtalet.

Det nya skatteavtalet innebär bland annat att även offentlighetsanställda omfattas, att beskattningslandet ska avgöras årsvis i stället för tremånadersperioder och att det blir mer flexibelt att arbeta hemifrån.

– Det är en glädje att vi äntligen kommit överens om ett nytt Öresundsavtal efter en lång förhandling. Öresundsavtalet är viktigt för både Sverige och Danmark eftersom våra regioner är väldigt tätt sammanknutna. Det är många som pendlar och det är många företag som har affärstransaktioner med varandra, sade Elisabeth Svantesson (M).

Hon fick medhåll från sin danska kollega Jeppe Bruus (S), som menade att de gamla reglerna varit besvärliga för pendlarna:

– Öresundsregionen har en enorm potential inom forskning och infrastruktur men också för de många som pendlar dagligen och som ska ha lättare villkor för att klara beskattningen. Därför är det en glädjande att vi kan använda kungaparets besök i Sverige att offentliggöra att vi nu nästan är i mål med ett nytt avtal, sade han.

Offentligt anställda inkluderas i det nya avtalet

Öresundsavtalet tecknades ursprungligen 2003 och har varit under omförhandling sedan 2022. I det nuvarande Öresundsavtalet gäller t.ex. inte samma regler för offentligt anställda Öresundspendlare som för privata. Det har också inneburit att Sverige inte fått någon kompensation för de i Sverige bosatta Öresundspendlarna som är offentligt anställda i Danmark. Enligt Elisabeth Svantesson kommer nu båda delarna att uppfyllas i det nya avtalet.

Det har varit en stor knäckfråga, då Sverige uttryckt en önskan om även få ersättning från Danmark för offentligt anställda gränspendlare. Kompensationsordningen i Öresundsavtalet innebär att bosättningslandet får en ersättning från det andra landet där gränspendlarna arbetar och blir inkomstbeskattade.

– Det handlar även om offentliganställda ska kunna distansarbeta. Dessutom har vi kommit överens om en ny kompensationsordning inom detta området. Regeln är ju att när man jobbar så skattar man där och sedan kompenseras det land man bor i och nu kommer man alltså att inkludera offentliganställda.

Det nya avtalet kommer ”riva barriärer” för gränspendlingen, enligt Jeppe Bruus:

– Det har funnits en önskan från svensk sida att likställa privat och offentligt anställda och det är det vi nu har nått vägs ände med. Vi har säkrat oss att den administrativa bördan inte fäller dem som pendlar dagligen och avtalet kan därmed vara en del i att utveckla den stora potentialen i regionen.

Löpande tremånadersperioder blir helårsredovisning

En annan del i det nya avtalet handlar om att ändra beräkningen av i vilket land man som Öresundspendlare är skattskyldig i från dagens tre månader till hela skatteåret. Den tidigare regeln har skapat problem för de Öresundspendlare som delvis jobbar hemifrån.

– Vi ser en arbetsmarknad som utvecklar sig och där fler arbetar hemifrån och mer flexibelt, och där har det gamla avtalet inte varit modernt nog att hantera det. Därför är det bra att vi nu kan få en revision av avtalet, sade Jeppe Bruus.

Även där är man nu överens om en revidering:

– Nu kommer det att bli tolvmånaderscykler, något som gör det betydligt enklare både för pendlarna, arbetsgivarna men också för Skatteverken i våra båda länder.

Nu ska både Sverige och Danmark “tekniskt granska” det nya avtalet, som förväntas träda i kraft 2025.

– Arbetet är inte slut här, det finns massor kvar att utveckla inom en rad områden som infrastruktur och forskning, men det här är en viktig milstolpe, sade Jeppe Bruus.

Källa: News Øresund

Ökade koldioxidutsläpp har inneburit många utmaningar. Bland annat har det uppstått problem med varmare havsvatten och en ökad oro för kraftigare stormar. Trots allt kan man förhoppningsvis jobba med detta på ett annorlunda sätt framöver.

År 2023 låg koldioxidnivån på 419 ppm (parts per million), vilket är ungefär 50% mer än koldioxidnivåerna innan den industriella revolutionen. En rapport som också har publicerats i New York Times visar att koldioxidhalten fortsätter att öka än idag, trots att forskare har lyft fram vikten av att minska utsläppen. Även utsläppen av andra växthusgaser som metan ökar. Förra året var det fjärde året med den högsta uppmätta koldioxidhalten sedan mätningarna började 1979, enligt en mätning av National Oceanic and Atmospheric Administration’s Global Monitoring Laboratory (NOAA) publicerad av New York Times. Mängden koldioxid som hamnar i atmosfären varierar år för år i förhållande till den mänskliga aktiviteten som står bakom utsläppen (förbränningen av fossila bränslen under året).

Inte alla koldioxidutsläpp stannar i luften, då även landyta och hav absorberar en del, drygt hälften, av koldioxiden som släpps ut. Även denna absorption varierar i sin tur med väderförhållanden och andra omständigheter. Exempelvis absorberar landytan mindre koldioxid när skogsbränder inträffar. Med en ökad andel koldioxidutsläpp följer även ett varmare klimat, vilket innebär ett mindre upptag av utsläppen av haven. Detta innebär att världshaven tar upp allt mindre koldioxid i takt med att de värms upp i större utsträckning, vilket också har börjat inträffa.

Havets temperatur har stigit konstant på senare tid och har även slagit värmerekord i över ett år och 2024 är på väg att bli ännu varmare än 2023. Den genomsnittliga uppmätta yttemperaturen i haven under föregående månad var cirka 21 grader Celsius globalt. Den tropiska regionen av Atlanten har varit varmare än vanligt och bidrar till en ökad oro inför kommande stormar i exempelvis USA. Om El Niño övergår till La Niña så kan förändringar i havsströmmar i Atlanten ge upphov till mer kraftfulla stormar som riskerar att nå amerikanska städer istället för att stanna till havs som de gjorde under El Niño-säsongen.

Konsekvenserna av ett varmare hav blir även att det marina ekosystemet påverkas. I en artikel publicerad av The Guardian kan man läsa om hur förödande uppvärmningen i havet har blivit för bläckfiskar, som kan få svårare att överleva i temperaturskillnader. Ny forskning visar att konsekvenserna för de studerade bläckfiskarna i en varmare miljö bland annat har blivit sämre syn och en ökad risk för dödlighet bland bäckfiskfoster och att avkomman som utsattes för varmare temperaturer hade en ökad risk att drabbas av dödlighet innan den hunnit mogna och nå vuxen ålder. Detta tyder på att arter kan få svårt att anpassa sig till stigande temperaturer i deras miljö, även om de tidigare ansågs vara stresståliga för miljöförändringar som stigande temperaturer, som bläckfiskarna antogs vara.

Temperaturen till följd av utsläppen har stigit cirka 1,2 grader Celsius, vilket påverkar klimatet (och havets temperatur). Forskarna har utöver det även tittat på El Niño, ett väderfenomen som hade kunnat ligga bakom den stigande temperaturen till havs, utöver temperaturförändringarna till följd av koldioxidutsläpp för att finna en förklaring till den plötsliga temperaturökningen i havet. El Niño har avtagit i styrka på sistone och förväntas vara över inom snar framtid, vilket inte helt förklarar orsaken till havets plötsliga temperaturökning.

Andra förklaringar som lyfts fram utöver El Niño i en New York Times artikel är vulkanutbrottet som skett under vatten år 2022 av vulkanen Hunga Tonga-Hunga Ha’apai, vilket misstänks ha värmt upp havsvatten och lett till vattenånga slungats upp i atmosfären. Vattenånga är en potent växthusgas, vilket kan ha förstärkt växthuseffekten ytterligare. Enligt Sean Birkel, en av forskarna som söker förklaringar till temperaturhöjningen, var vulkanutbrottet ett av de häftigaste utbrotten sedan Krakatau. Han menar även att man vanligtvis kan se konsekvenserna av utbrottet året efter att det har inträffat. Han misstänker även att vulkanutbrottet var häftigare än vad man tidigare har antagit och att det kan ha påverkat atmosfärens cirkulation och förstärkt El Niño under förra året. Han lyfter dock fram att mer forskning behövs innan en slutsats kan dras.

En annan förklaring man har tagit fram till problemet är en minskning av föroreningen av aerosoler, vilket orsakades av en ny internationell standard gällande aerosolförorening år 2020. Aerosoler har en avkylande effekt på atmosfären och kan ha dolt en del av en. Trots alla försök till att finna förklaringar kan det finnas andra orsaker, som att jordens klimat bara varierar mer än vad man tidigare har antagit eller att klimatförändringarna förstärker El Niño-fenomenet.

Även om klimatnyheterna kan vara dystra så kan det finnas sätt att motarbeta trenden. I ett kulturreportage publicerad av New York Times lyfts betydelsen av optimism. Även om nyheterna blir allt dystrare så kan optimism och ett fokus på lösningar användas för att hålla hoppet uppe och stärka folks tilltro till att detta globala problem går att tackla i framtiden.

Bianca M.-Info Express
E: hello@infoexpress.se

Källor:“Carbon Dioxide Levels Have Passed a New Milestone”, The New York Times, publiceringsdatum 2024-04-20. “Ocean Has Shattered Records for More Than a Year. What’s happening?”, The New York Times, publiceringsdatum 2024-04-10. “Octopuses could lose eyesight and struggle to survive if ocean temperatures keep rising, study finds”, The Guardian, publiceringsdatum 2024-04-10. “‘Alarming’ Ocean Temperatures Suggest This Hurricane Season Will Be a Daunting One”, The New York Times, publiceringsdatum 2024-04-09. “Climate Doom Is Out. ‘Apocalyptic Optimism’ Is In.”, The New York Times, publiceringsdatum 2024-04-21

Digitaliseringen inom vården: Hur AI förändrar förutsättningarna för patienter att få vård – och konsekvenserna av dessa förändringar

Digitaliseringen har förändrat samhället generellt sett. En fundamental del av samhället som också har påverkats av den ökade digitaliseringen är vården. Med ökade möjligheter att få vård med hjälp av digitala tjänster har patienter kunnat få tillgång till hjälp på ett effektivt, mer lättåtkomligt sätt. Vårdens digitalisering har haft flera fördelar gällande patienternas vårdkontakt och tillgången till hjälp. Exempelvis har en studie publicerad i Journal of Telemedicine and Telecare kunnat fastställa att vården som erbjuds digitalt är lika effektiv som vården som erbjuds fysiskt. Enligt en artikel av World Economic Forum finns det flera fördelar med en ökad digitalisering av vården. AI kan exempelvis leda till att kostnader inom vården minskar, att vårdanställdas tillgång till stöd gällande beslutsfattande processer kan öka och AI har även möjlighet att erbjuda mer individuell och specifik vård för enskilda patienter. World Economic Forum uppger även att AI kan leda till förbättrade arbetsvillkor inom vården. Digitaliseringens möjligheter är många och fördelarna av att kunna ha lättillgängliga, digitala vårdtjänster oavsett var man är behöver inte beskrivas mer detaljerat.

Även om positiva förändringar för patienter har inträffat, har det även uppstått en del utmaningar. En del av dessa utmaningar är den automatiska receptförnyelsen, som enligt The Guardian är en digital tjänst som kan leda till att patienter får mediciner utskrivna utan ett läkarbesök eller annan kontakt med vården innan receptförnyelsen äger rum. Centrum för konsumenthälsan i Australien har varnat för risker med detta automatiska uppdateringssystem och uppgett att patientsäkerheten kan komma att hotas till följd av dessa. Den australiska myndigheten har fått motta klagomål gällande användningen av artificiell intelligens i digitala receptförnyelser, där patienter får en automatisk påfyllnad av läkemedel utan samtal med läkare. Enligt myndigheten har de fått 550 anmärkningar gällande förskrivningar av läkemedel sedan juli 2020. 30% av dessa var relaterade till klagomål om att läkaren inte hade undersökt patienten och patientens behov ordentligt. I 45 av fallen har riskabla förskrivningar via digitala tjänster identifierats, vilket har fått myndigheten att närmare undersöka ärendet.

“I vissa fall har detta lett till restriktioner som har förhindrat läkare från att förskriva eller bedriva besök via digitala tjänster”, enligt en representant från myndigheten. Bland bekymmer som har tagits upp med myndigheten kan man bland annat finna att patienter kunde få läkemedel på recept utan att ens ha träffat en läkare, att metoderna som tillämpades bakom förskrivning misstänks för att ha hanterats av algoritmer och att medicin som förskrevs via digitala plattformar var dyrare än annan medicin som föreskrivs på ordinarie sätt. Consumers Health Forum of Australia delade även med sig av sina synpunkter för den australiska regeringen, de informerade om säkerhetsrisker i förhållande till denna metod och uppmuntrade till en uppdaterad lagstiftning gällande detta. Hon tar upp frågan om patientsäkerheten och uttrycker att en person kan komma att ha en dålig reaktion till följd av en ny behandling, eller att läkemedel förskrivs utan kännedom om patientens historik eller om patienten tar andra läkemedel som potentiellt kan samverka med medicinen som förskrivs.

Deveny, chef för den australienska myndigheten för hälsa, uppger att hon tidigare har hört talas om att digitala vårdtjänster har ägnat sig åt att förskriva läkemedel för viktnedgång utan konsultation med patienterna på plats. Hon menar vidare att denna typ av onlinemodell, där det inte sker någon kontakt med konsumenterna, inte når upp till många av

säkerhetskontrollerna de annars hade nått upp till. Hon understryker att de digitala vårdtjänsterna är ett verktyg som hjälper konsumenterna att ha en vårdkontakt genom en mobil eller dator och att det tillåter dem att ha viktiga konversationer på ett sätt som passar dem bättre, men att det de ser för tillfället inte är digital vård, utan någonting som har potential att åsamka skada.

En annan granskning som the Guardian har gjort var att testa huruvida det går att få en förskrivning för e-cigaretter (så kallade vapes) genom en digital vårdplattform, Försöket lyckades, även fastän reportrarna inte har varit patienter som har haft vårdkontakt med läkaren och trots att de inte har förskrivits e-cigaretter tidigare. Receptet skickades via mail kort efter att en avgift på 40 australiensiska dollar betalades och en onlineenkät hade fyllts in, utan att det krävdes en videokonsultation eller ett telefonsamtal. Läkaren ifråga försvarade sig själv mot anklagelserna och höll fast vid att hennes plattform tillämpade AI-metoder för effektivitetens skull och att hon inte erbjöd tjänster på beställning. Hon försvarade enkäten och enkätens utformning samt förklarade att alla nödvändiga frågor om patientens historik finns med och kan vidare granskas vid behov. Enligt rekommendationer av australiensiska myndigheter som ägnar sig åt medicinska bedömningar ska läkemedel inte förskrivas såvida läkaren inte kan göra en individuell bedömning av patienten under en konsultation i realtid. Denna granskning som The Guardian har gjort är bara ett exempel på tecken på bekymmer och bara en illustration av eventuella felsteg.

Andra risker med en ökad digitalisering är exempelvis hanteringen av uppgifter som samlas in om de vårdsökande och hur den insamlade datan ska kunna hanteras på ett säkert sätt som garanterar att standarden för sekretess uppnås. När en stor mängd datamaterial om känsliga uppgifter samlas in kan det bli svårhanterligt med tanke på dels sekretesskraven och dels risken att utsättas för cyberattacker, eftersom hackare dras till känsliga personuppgifter.

Ett system som är designat med syftet att underlätta vår vardag och skapa möjligheten att få ständigt tillgänglig hjälp på en säker och trygg plats, oavsett var man befinner sig, kan lätt leda till andra typer av problem och utmaningar som samhället ställs inför och bemöter oförberett. Med en ökad digital närvaro av vårdtjänster kan det å ena sidan bli lättare att få vård och underlätta för vårdanställda, men å andra sidan så kan en ökad digitalisering även leda till oförutsedda konsekvenser. För att undvika överraskningar kan fler människor ställa frågor, kritiskt granska nya digitala system och påpeka upplevda brister eller synpunkter, oavsett om man är vårdtagare eller arbetar med hjälp av dessa nya system.

Bianca M.-Info Express
E: hello@infoexpress.se

Källa: “‘What we’re seeing is not telehealth’: alarm over doctors using AI and prescribing without seeing patients”, The Guardian, publiceringsdatum:

“The clinical effectiveness of telehealth: A systematic review of meta-analyses from 2010 to 2019” i Journal of Telemedicine and Telecare

“Drawbacks of Artificial Intelligence and Their Potential Solutions in the Healthcare Sector”, Biomed Mater Devices publicerad på National Centre for Biotechnology Information

• Insatser för att förhindra våldtäkt och öka förståelsen för vad samtycke innebär
• Tvångsäktenskap och kvinnlig könsstympning ska betraktas som brott
• Att lämna ut privat information på nätet utan samtycke är förbjudet, liksom nätblottning
• Specialisthjälp för brottsoffer

De nya reglerna ska bekämpa könsrelaterat våld och skydda offren, särskilt kvinnor och dem som utsätts för våld i hemmet.

Med 522 röster för, 27 röster emot och 72 nedlagda röster antog parlamentet på onsdagen EU:s första regler någonsin mot kvinnovåld och våld i hemmet. Direktivet kräver hårdare tag mot nätvåld, bättre stöd till offren och insatser för att förhindra våldtäkt.

De nya reglerna förbjuder kvinnlig könsstympning och tvångsäktenskap och ger särskilda riktlinjer för brott som begås på nätet, såsom offentliggörande av privat information och nätblottning.

Den nya lagstiftningen tar upp fler försvårande omständigheter än tidigare vid brott som kan leda till strängare påföljder, till exempel brott mot offentliga personer, journalister eller människorättsförsvarare. I listan över försvårande omständigheter finns också avsikten att straffa offer på grund av deras kön, sexuella läggning, hudfärg, religion, socialt ursprung eller politiska övertygelser, och av hedersrelaterade skäl.

Vårdtjänster för sexuell och reproduktiv hälsa

Offrens säkerhet och välbefinnande ska prioriteras, bland annat genom skyddat boende. Vårdtjänster ska erbjudas, inte minst när det gäller sexuell och reproduktiv hälsa. Myndigheterna i EU-länderna kommer oftare att behöva rapportera och samla in bevis, och de måste jobba för att vi alla ska förstå att sex utan samtycke är ett brott.

Parlamentets ihärdiga krav har gjort att EU-kommissionen nu vart femte år måste bedöma om reglerna bör ses över.

Citat

Arbetet med de nya reglerna har letts av den svenska socialdemokraten Evin Incir från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.Efter omröstningen sa hon såhär: ”Detta banbrytande direktiv förkroppsligar vårt orubbliga åtagande att stärka kvinnors rättigheter och rädda liv. När vi marscherar framåt, låt oss minnas detta ögonblick som ett första historiskt steg för att stärka kvinnors rättigheter och belysa vägen mot en framtid där varje kvinna kan leva fri från rädsla och förtryck. Detta är en seger för rättvisa och jämlikhet i hela Europeiska unionen.”

Medföredraganden från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män, Frances Fitzgerald (EPP, Irland), sa såhär: ”I dag har Europaparlamentet tagit de första stegen för att göra Europa till den första kontinenten i världen som sätter stopp för våld mot kvinnor. Detta är en omfattande lagstiftning som kommer att förhindra våld mot kvinnor, skydda offer och straffa förövare, och därigenom säkerställa ett helhetsgrepp för att ta itu med dessa avskyvärda brott. Det kan inte finnas någon jämställdhet utan utrotning av våld mot kvinnor. Vi måste se till att det inte förekommer någon straffrihet för dem som begår sådana brott.”

Nästa steg

De nya reglerna träder i kraft 20 dagar efter det att texten har offentliggjorts i EU:s officiella tidning. EU-länderna har tre år på sig att införa bestämmelserna i sin nationella lagstiftning.

Källa: Europaparlamentet

I början av juni ska en ny bussterminal med 15 hållplatser, som ska kunna ta emot närmare 200 bussar per vardagsdygn, stå färdig i Köpenhamn. Placeringen är Dybbelsbro, nära huvudbangården och Ikeas cityvaruhus som invigdes i augusti förra året. Enligt Köpenhamns kommun kommer den nya terminalen att innebära slutet på det trafikkaos som har varit vid den tidigare terminalen på Ingerslevsgade. Bygget påbörjades 2021 och har kostat cirka 165 miljoner danska kronor. Den nya terminalen får bland annat en väntsal, en kiosk, taxiplatser och så kallade Kys & Kør-zone där det är tillåtet att stanna bilen en kort stund för att släppa av passagerare.

Källa: News Øresund

Öresundspendlingen har drabbats av en ålderskris. Mer än 70 procent av gränspendlarna är över 35 år samtidigt som andelen unga gränspendlare i åldern 16-24 år har minskat från 16,7 procent under ungdomspendlingens toppår 2007 till 5,3 procent enligt den senaste statistiken från 2020 och 2021. Det visar en analys från Øresundsinstituttet som har tagits fram i ett praktiksamarbete med Malmö universitet. Den totala pendlingen över Öresund toppade 2008 med 19 725 personer, varav 3 090 var unga pendlare. Under 2021 pendlade 16 542 personer över Öresund, varav 874 var unga.

Enligt pendlingsstatistiken från Öresundsdatabasen utgjorde de 16-24-åriga pendlarna 16,7 procent av Öresundspendlarna under 2007 medan de över 35 år utgjorde 43,5 procent. Därefter har andelen unga gränspendlare fallit kraftigt medan andelen äldre ökat. Enligt den senaste statistiken från 2021 utgjorde ungdomarna 5,3 procent av gränspendlarna medan andelen pendlare över 35 år växt till över 70 procent. I analysen beskrivs det som en ålderskris för Öresundspendlingen.

Unga pendlare i åldern 16-24 år verkar vara extra känsliga för kriser konstaterar Øresundsinstituttet. Samtidigt har de ungas bild av möjligheterna att pendla över Öresund påverkats av en en lång rad kriser: finanskris, migrationskris, pandemi och inflationskris. Efter finanskrisen återhämtade sig andelen unga pendlare aldrig, och medan det totala antalet pendlare hade återgått till prepandemiska nivåer redan 2021, halkade andelen unga pendlare efter.

Källa: News Øresund

PFAS är ämnen som finns både i vardagliga föremål som förpackningar och i naturen, som i dricksvatten och sjöar. Info Express har tidigare rapporterat om förekomsten av PFAS och hur man ännu inte vet vad de långsiktiga hälsokonsekvenserna av exponeringen för dessa ämnen kan bli. Ännu har ingen lagstiftning trätt i kraft för att minimera förekomsten av PFAS-ämnen.

Enligt en artikel av The Guardian, som enligt källan har fått ta del av läckta dokument, så kommer EU att fatta beslutet att inte gå vidare med att förbjuda PFAS-ämnen. PFAS-ämnen benämns även “forever chemicals” på engelska, för att de är väldigt svårnedbrytbara. Med “svårnedbrytbara” i detta fall menas att det tar tusentals år, om inte ännu längre tid, för dessa substanser att brytas ned helt. Dessa kan ackumulera och samlas i naturen över tid och leda till att allt fler PFAS-ämnen cirkulerar runt i miljön, där PFAS slutligen kan konsumeras av människor. Detta medför en oro kring hur miljön och den mänskliga hälsan kan komma att påverkas.

På grund av en del nyare studier som har lyckats påvisa att en ökad exponering för PFAS-ämnen kan leda till exempelvis sämre immunförsvar samt en reproduktivt skadlig, carcinogen och hormonellt störande inverkan på kroppen, som en artikel i ett tidigare nummer av Info Express också har lyft fram. The Guardian tar även fram statistik som visar att trots att Europas befolkning utgör 6% av världsbefolkningen, så står Europa för 23% av alla nya cancerfall som diagnostiseras och exponering för diverse kemikalier i omgivningen antas stå för den plötsliga ökningen av dessa fall på senare tid. Artikeln som The Guardian har publicerat beskriver hur EU:s initiala strategi för att förbjuda de mest skadliga kemikalierna i produkter och att begränsa användningen av PFAS som inte är nödvändig år 2020 inte längre kommer att sättas i praktik. Ett eventuellt förbud hade kunnat leda till att tusentals produkter som bedöms ha en skadlig inverkan på människors hälsa hade kunnat tas bort från marknaden, men avsaknaden av riktlinjer kring PFAS kommer inte att begränsa vilka produkter som finns på marknaden.

Frågan om PFAS är inte så enkel som man kan tro, även om PFAS kan få hälsoskadliga konsekvenser. En artikel från Bloomberg belyser användningsområdena för PFAS och de ingår i många vardagliga föremål som exempelvis tandtråd, textilier och skor. Till och med solkräm antas exponera människor för PFAS. En annan artikel av Reuters lyfter fram hur läkemedelsindustrin antas ligga bakom orsaken till att dessa ämnen inte har förbjudits. Enligt lobbying som läkemedelsindustrin står bakom så uttryckte man oro över att införa ett eventuellt förbud mot PFAS, som då skulle riskera att hota tillverkningen av läkemedel och omöjliggöra att läkemedel produceras under tiden som man hade behövt leta efter nya verktyg att använda i produktionen, om ett förbud skulle förverkligas. Stora företag som Pfizer och Novartis samarbetade med gruppen som förde fram kritik och oro kring ett potentiellt förbud vid lobbyingtillfällena. Lobbyingorganisationen uttryckte även att inte alla sorters PFAS antogs ha samma effekter på hälsan, eftersom det finns många olika sorters PFAS. Vidare uttryckte kritikerna mot ett omfattande förbud att de var för reglering av PFAS, om det skulle gälla en del PFAS som har visat sig vara hälsoskadliga. De argumenterade för att PFAS som används för att framställa läkemedel inte har identifierats som skadliga. De argumenterade ytterligare mot förbudet med risken för att tiden det skulle ta att hitta andra alternativ för att ersätta PFAS i verktygen som i dagsläget används hade kunnat leda till läkemedelsbrist. Enligt den ursprungliga regleringen så hade företag fått ta del av en övergångsfas där de hade fått 18 månader till godo för att ersätta ämnena, med möjlighet till förlängning. I vissa fall hade en förlängning med upp till 12 år kunnat godkännas och en del företag hade fått 12 år på sig att hitta andra alternativ baserat på industrin och produkten det gäller.

Även The Guardian lyfte fram att kemikalieindustrin har försökt motarbeta försök till att förbjuda PFAS-ämnen inom EU. Enligt artikeln så påstås bara omkring 1% av alla produkter som innehåller PFAS riskera att förbjudas. Artikeln lyfter även fram en källa som medger att det förekommer påtryckningar bland EU-politiker att skona industrin i olika beslut som fattas. Enligt artikeln har 11 aktörer med anknytning till framställning av PFAS anställt 94 lobbyister och spenderat totalt 9 miljoner euro på sin datainsamling, enbart i Tyskland. 12 företag och organisationer inom PFAS-industrin har 72 lobbyister som befinner sig i Bryssel och de spenderar 18.6 – 21.1 miljoner euro årligen på sin kampanj. En källa i artikeln som sitter i EU-kommissionen har uppgett att EU-kommissionen strävar efter att lyssna på alla sidor och få ett balanserat perspektiv för att både skydda människors hälsa och främja innovation i den europeiska kemikalieindustrin. Representanten har även uttryckt att man vill att regler och lagstiftningar även tar hänsyn till andra viktiga mål, som exempelvis koldioxidneutralitet.

I Sverige har diverse tvister kring halten av PFAS i dricksvatten förekommit. I ett fall som prövades redan 2021 i en rättegång i Blekinge så blev utfallet att PFAS-halten i dricksvattnet som invånarna i Kallinge hade konsumerat var tillräckligt hög nog för att klassas som personskada. Det beslutades att Ronneby Miljöteknik skulle betala skadestånd till de drabbade. Sedan ändrades domen av hovrätten i slutet av 2022 efter att det kommunala bolaget överklagat, eftersom hovrätten inte ansåg att risken att drabbas av framtida skador skulle räknas som personskada. I maj i år kom beskedet att Högsta domstolen skulle pröva hovrättens dom och den rättsliga konflikten mellan kommuninvånarna och bolaget pågår fortfarande.

Även om det kanske inte ser särskilt ljust ut med reglering på EU-nivå, så finns det kanske lösningar på problemet med PFAS. Forskare arbetar med att ta fram lösningar som exempelvis filtrerar bort PFAS från vatten genom att placera filtret i en ordning som tillåter det organiska materialet att filtreras först, enligt en artikel från BBC. Artikeln beskriver även hur man kan ta bort PFAS genom UV-strålning. UV-strålningen agerar som katalysator och sätter igång en reaktion som bryter ned PFAS och ger fluorid som restprodukt, vilket kan användas för att utveckla tandvårdsprodukter. Tekniken bakom detta är även kostnadseffektiv. Ett tredje alternativ som artikeln lyfter fram och som också är en ekonomisk lösning är att använda mikroorganismer för att bryta ned PFAS. Forskarna i detta fall vill kunna genmodifiera bakterier och enzymer för att ta sig an uppdraget. Även om PFAS finns i stort sett överallt, utvecklas teknik för att kunna bryta ned eller filtrera bort ämnena på ett eller annat sätt och lösa problemet med PFAS för att motverka konsekvenserna av föroreningen.

Bianca M. – Info Express
E: hello@infoexpress.se

Källor:

“All About PFAS, the ‘Forever Chemicals That US and EU Are Targeting”, Bloomberg, publicerad 2023-08-24
“EU abandons promise to ban toxic chemicals in consumer products”, The Guardian, publicerad 2023-10-16
“Pharma lobby says EU ban on ‘forever chemicals’ would halt drug production”, Reuters, publicerad 2023-09-27
“EU to drop ban of hazardous chemicals after industry pressure”, The Guardian, publicerad 2023-07-11
“Dom i tingsrätten: PFAS-drabbade i Kallinge ska kompenseras”, SVT Nyheter, publicerad 2021-04-30
“Hovrätten river upp tingsrättsdom – Ronneby kommun slipper skadestånd till PFAS-drabbade”, SVT Nyheter, publicerad 2022-12-20
“Högsta domstolen prövar PFAS-mål”, SVT Nyheter, publicerad 2023-05-03
“Can we take the ‘forever’ out of ‘forever chemicals’?”, BBC, publicerad 2023-10-19

Snart kan du inte längre resa med Skånetrafikens biljetter på färjan mellan Helsingborg och Helsingör. Anledningen är att avtalet med Molslinjen, som äger Öresundslinjen, upphör.

Avtalet avslutas mellan Öresundslinjen och Skånetrafiken samt mellan Öresundslinjen och DSB. Från den 1 januari 2024 behöver du därför köpa din biljett till färjan direkt via Öresundslinjen.

Öresundslinjens hemsida

Sista dagen att köpa 30-dagarsbiljetter och Flex 10/30-biljetter som är giltiga på färjan är den 9 december. Du kan köpa enkelbiljetter med färjan samt Öresund runt-biljetter till och med den 31 december.

Skånetrafikens och DSB:s biljetter är giltiga på färjan till och med den 6 februari. Har du en biljett som sträcker sig längre än till 6 februari, hör av dig till vår kundservice för att få pengar tillbaka.

Du kan självklart fortsätta att resa med Skånetrafikens biljetter till och i Danmark med Öresundstågen över bron.

Källa: Skånetrafiken

Vissa extremväderhändelser där båda sidor av Atlanten drabbas samtidigt av långvarig sträng kyla eller kraftig nederbörd har blivit dubbelt så vanliga jämfört med för 50 år sedan, visar ny forskning. Samtidigt ses ett förändrat beteende hos de globala jetströmmarna som styr hur långt polarluften söderut kan nå.

– Det råder stor osäkerhet kring hur klimatförändringar påverkar atmosfäriska strömmar och därmed extremt väder. I den här studien ser vi dock ett tydligt mönster där specifika svängningar i jetströmmen blir vanligare och mångdubblar risken för extrem kyla eller nederbörd i vissa delar av Nordamerika och Europa, medan andra regioner blir ovanligt varma eller torra i gengäld, säger Gabriele Messori, professor i meterologi vid Uppsala universitet.

Tillsammans med Kai Kornhuber, adjungerad forskare vid Columbia University’s Lamont-Doherty Earth Observatory i New York, har han studerat svängningarna i jetströmmarna på norra halvklotet. Jetströmmar är snabba atmosfäriska vindar som ständigt cirkulerar i smala band från väster till öster på cirka 11 kilometers höjd. Vanligtvis rör de sig på en relativt rak linje och fungerar som en barriär mot de kalla luftmassorna runt nordpolen. Men de kan också bilda stora vågformer som tillåter polarluften att strömma söderut. I studien upptäckte forskarna att vissa specifika svängningar ökat både i frekvens och storlek under de senaste 50 åren vilket de tror kan hänga ihop med de snabba klimatförändringarna som sker i både Arktis och tropikerna.

Kostsamt för samhället

Förändringarna kan orsaka långa perioder av mycket sträng kyla eller nederbörd i vissa regioner. När de här extremväderhändelser slår till mot både Nordamerika och Europa samtidigt är det oftast västra Nordamerika, sydvästra Europa och Skandinavien som drabbas hårdast. Och forskarna ser redan resultatet av det. Under 1950-talet inträffade i genomsnitt en sådan här extremväderhändelse om året samtidigt på båda sidor om Atlanten. Nu sker det i snitt två gånger per år.

För samhället är den här typen av väderhändelser kostsamt då de kan lamslå energi och transportsystem. Tidigare studier har dessutom visat att extremväder bara det senare året orsakat tiotusentals människors död.

– Om hundra år kommer vi förmodligen inte att behöva oroa oss lika mycket för extrem kyla, eftersom allt blir varmare. Men idag och framöver är kyla fortfarande en mycket relevant risk, säger Kai Kornhuber.

– Det här är ytterligare ett bevis för att extremväder över Nordamerika och Europa ofta är synkroniserat, säger Gabriele Messori.

Källa: Uppsala universitet

I dag (den 12:e okt. 2023) skickade EU-kommissionen formellt en begäran om upplysningar till X enligt förordningen om digitala tjänster. Denna begäran följer på uppgifter från kommissionens avdelningar om den påstådda spridningen av olagligt innehåll och desinformation, särskilt spridning av terrorisminnehåll och våldsamt innehåll och hatpropaganda. Begäran gäller även efterlevnaden av andra bestämmelser i förordningen om digitala tjänster.

Efter att X har betecknats som mycket stor onlineplattform måste X följa den fullständiga uppsättning bestämmelser som infördes genom förordningen om digitala tjänster sedan slutet av augusti 2023, inbegripet bedömning och begränsning av risker i samband med spridning av olagligt innehåll, desinformation, könsrelaterat våld och eventuella negativa effekter på utövandet av grundläggande rättigheter, barnets rättigheter, allmän säkerhet och psykiskt välbefinnande.

I detta särskilda fall undersöker kommissionens avdelningar X efterlevnad av förordningen om digitala tjänster, bland annat när det gäller dess policy och insatser avseende anmälningar om olagligt innehåll, hantering av klagomål, riskbedömning och åtgärder för att begränsa de identifierade riskerna. Kommissionens avdelningar har befogenhet att begära ytterligare information från X för att kontrollera att lagen tillämpas korrekt.

Vad händer nu?

X måste lämna den begärda informationen till kommissionens avdelningar senast den 18 oktober 2023 för frågor som rör aktivering och funktion av X krishanteringsprotokoll och senast den 31 oktober 2023 för övriga frågor. På grundval av bedömningen av X svar kommer kommissionen att bedöma vilka steg som ska tas härnäst Detta skulle kunna innebära att ett formellt förfarande inleds i enlighet med artikel 66 i förordningen om digitala tjänster.

Enligt artikel 74.2 i förordningen om digitala tjänster kan kommissionen ålägga böter för oriktig, ofullständig eller vilseledande information som svar på en begäran om upplysningar. Om X inte svarar kan kommissionen besluta att begära upplysningarna genom ett beslut. I detta fall kan underlåtenhet att svara inom tidsfristen leda till föreläggande av löpande vite.

Bakgrund

Förordningen om digitala tjänster är en hörnsten i EU:s digitala strategi och fastställer en ny standard utan motstycke för onlineplattformarnas ansvarsskyldighet när det gäller desinformation, olagligt innehåll, såsom olaglig hatpropaganda, och andra samhällsrisker. Den innehåller övergripande principer och solida garantier för yttrandefrihet och andra användares rättigheter.

Den 25 april 2023 hade kommissionen utsett 19 mycket stora onlineplattformar och mycket stora onlinesökmotorer baserat på att deras användarantal är över 45 miljoner, eller 10 % av EU:s befolkning. Dessa tjänster måste uppfylla alla de bestämmelser som infördes genom förordningen om digitala tjänster sedan slutet av augusti 2023.

Källa: Europeiska kommissionen