• Insatser för att förhindra våldtäkt och öka förståelsen för vad samtycke innebär
• Tvångsäktenskap och kvinnlig könsstympning ska betraktas som brott
• Att lämna ut privat information på nätet utan samtycke är förbjudet, liksom nätblottning
• Specialisthjälp för brottsoffer

De nya reglerna ska bekämpa könsrelaterat våld och skydda offren, särskilt kvinnor och dem som utsätts för våld i hemmet.

Med 522 röster för, 27 röster emot och 72 nedlagda röster antog parlamentet på onsdagen EU:s första regler någonsin mot kvinnovåld och våld i hemmet. Direktivet kräver hårdare tag mot nätvåld, bättre stöd till offren och insatser för att förhindra våldtäkt.

De nya reglerna förbjuder kvinnlig könsstympning och tvångsäktenskap och ger särskilda riktlinjer för brott som begås på nätet, såsom offentliggörande av privat information och nätblottning.

Den nya lagstiftningen tar upp fler försvårande omständigheter än tidigare vid brott som kan leda till strängare påföljder, till exempel brott mot offentliga personer, journalister eller människorättsförsvarare. I listan över försvårande omständigheter finns också avsikten att straffa offer på grund av deras kön, sexuella läggning, hudfärg, religion, socialt ursprung eller politiska övertygelser, och av hedersrelaterade skäl.

Vårdtjänster för sexuell och reproduktiv hälsa

Offrens säkerhet och välbefinnande ska prioriteras, bland annat genom skyddat boende. Vårdtjänster ska erbjudas, inte minst när det gäller sexuell och reproduktiv hälsa. Myndigheterna i EU-länderna kommer oftare att behöva rapportera och samla in bevis, och de måste jobba för att vi alla ska förstå att sex utan samtycke är ett brott.

Parlamentets ihärdiga krav har gjort att EU-kommissionen nu vart femte år måste bedöma om reglerna bör ses över.

Citat

Arbetet med de nya reglerna har letts av den svenska socialdemokraten Evin Incir från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.Efter omröstningen sa hon såhär: ”Detta banbrytande direktiv förkroppsligar vårt orubbliga åtagande att stärka kvinnors rättigheter och rädda liv. När vi marscherar framåt, låt oss minnas detta ögonblick som ett första historiskt steg för att stärka kvinnors rättigheter och belysa vägen mot en framtid där varje kvinna kan leva fri från rädsla och förtryck. Detta är en seger för rättvisa och jämlikhet i hela Europeiska unionen.”

Medföredraganden från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män, Frances Fitzgerald (EPP, Irland), sa såhär: ”I dag har Europaparlamentet tagit de första stegen för att göra Europa till den första kontinenten i världen som sätter stopp för våld mot kvinnor. Detta är en omfattande lagstiftning som kommer att förhindra våld mot kvinnor, skydda offer och straffa förövare, och därigenom säkerställa ett helhetsgrepp för att ta itu med dessa avskyvärda brott. Det kan inte finnas någon jämställdhet utan utrotning av våld mot kvinnor. Vi måste se till att det inte förekommer någon straffrihet för dem som begår sådana brott.”

Nästa steg

De nya reglerna träder i kraft 20 dagar efter det att texten har offentliggjorts i EU:s officiella tidning. EU-länderna har tre år på sig att införa bestämmelserna i sin nationella lagstiftning.

Källa: Europaparlamentet

I dag (den 12:e okt. 2023) skickade EU-kommissionen formellt en begäran om upplysningar till X enligt förordningen om digitala tjänster. Denna begäran följer på uppgifter från kommissionens avdelningar om den påstådda spridningen av olagligt innehåll och desinformation, särskilt spridning av terrorisminnehåll och våldsamt innehåll och hatpropaganda. Begäran gäller även efterlevnaden av andra bestämmelser i förordningen om digitala tjänster.

Efter att X har betecknats som mycket stor onlineplattform måste X följa den fullständiga uppsättning bestämmelser som infördes genom förordningen om digitala tjänster sedan slutet av augusti 2023, inbegripet bedömning och begränsning av risker i samband med spridning av olagligt innehåll, desinformation, könsrelaterat våld och eventuella negativa effekter på utövandet av grundläggande rättigheter, barnets rättigheter, allmän säkerhet och psykiskt välbefinnande.

I detta särskilda fall undersöker kommissionens avdelningar X efterlevnad av förordningen om digitala tjänster, bland annat när det gäller dess policy och insatser avseende anmälningar om olagligt innehåll, hantering av klagomål, riskbedömning och åtgärder för att begränsa de identifierade riskerna. Kommissionens avdelningar har befogenhet att begära ytterligare information från X för att kontrollera att lagen tillämpas korrekt.

Vad händer nu?

X måste lämna den begärda informationen till kommissionens avdelningar senast den 18 oktober 2023 för frågor som rör aktivering och funktion av X krishanteringsprotokoll och senast den 31 oktober 2023 för övriga frågor. På grundval av bedömningen av X svar kommer kommissionen att bedöma vilka steg som ska tas härnäst Detta skulle kunna innebära att ett formellt förfarande inleds i enlighet med artikel 66 i förordningen om digitala tjänster.

Enligt artikel 74.2 i förordningen om digitala tjänster kan kommissionen ålägga böter för oriktig, ofullständig eller vilseledande information som svar på en begäran om upplysningar. Om X inte svarar kan kommissionen besluta att begära upplysningarna genom ett beslut. I detta fall kan underlåtenhet att svara inom tidsfristen leda till föreläggande av löpande vite.

Bakgrund

Förordningen om digitala tjänster är en hörnsten i EU:s digitala strategi och fastställer en ny standard utan motstycke för onlineplattformarnas ansvarsskyldighet när det gäller desinformation, olagligt innehåll, såsom olaglig hatpropaganda, och andra samhällsrisker. Den innehåller övergripande principer och solida garantier för yttrandefrihet och andra användares rättigheter.

Den 25 april 2023 hade kommissionen utsett 19 mycket stora onlineplattformar och mycket stora onlinesökmotorer baserat på att deras användarantal är över 45 miljoner, eller 10 % av EU:s befolkning. Dessa tjänster måste uppfylla alla de bestämmelser som infördes genom förordningen om digitala tjänster sedan slutet av augusti 2023.

Källa: Europeiska kommissionen

Den europeiska halvledarakten kommer att stärka Europas tekniska suveränitet, konkurrenskraft, motståndskraft och bidra till den digitala och gröna omställningen.

Varför behövs en europeisk lag om halvledare?

Chips – även känd som halvledare – är byggstenen i alla elektroniska produkter. De spelar en central roll i våra moderna ekonomier och i vårt dagliga liv. Chips ligger till grund för den digitala omvandlingen och är avgörande för alla branscher, såsom bilindustrin, kommunikation, databehandling, rymd, försvar, smarta enheter och spel, för att nämna några.

Den senaste tidens globala chipbrist har stört leveranskedjorna, orsakat produktbrister från bilar till medicintekniska produkter och i vissa fall till och med tvingat fabriker att stänga.

Förordningen om den europeiska halvledarakten föreslogs som en del av ett bredare åtgärdspaket för att stärka EU:s halvledarekosystem som föreslogs av kommissionen i februari 2022.

Detta paket innehåller följande:

• Ett meddelande som beskriver logiken och den övergripande strategin för halvledare.
• Ett förslag till förordning om halvledare,
• Ett förslag till ändringar av rådets förordning om bildande av det gemensamma företaget KDT.
• En rekommendation till medlemsstaterna som främjar åtgärder för omedelbar övervakning och begränsning av störningar i leveranskedjan för halvledare.

Vad är European Chips Act?

Den europeiska halvledarlagen kommer att stärka halvledarekosystemet i EU, säkerställa försörjningskedjornas motståndskraft och minska externa beroenden. Det är ett viktigt steg för EU:s tekniska suveränitet. Och det kommer att säkerställa att Europa uppfyller sitt mål för det digitala årtiondet att fördubbla sin globala marknadsandel för halvledare till 20 %.

Den kommer att göra detta genom att fokusera på fem strategiska mål:

• stärka forskningen och det tekniska ledarskapet,
• bygga upp och stärka Europas innovationsförmåga när det gäller design, tillverkning och förpackning av avancerade chips.
• inrätta en lämplig ram för att öka produktionen fram till 2030,
• ta itu med kompetensbristen och locka till sig nya talanger,
• utveckla en fördjupad förståelse för globala halvledarförsörjningskedjor.

Dessa mål kommer att uppnås genom tre åtgärdsområden:

1. Initiativet Chips for EuropeEN•••kommer att stödja storskalig teknisk kapacitetsuppbyggnad och innovation i hela unionen och möjliggöra utveckling och införande av avancerad, nästa generations halvledar- och kvantteknik.
2. En ram för att säkerställa försörjningstrygghetenEN••• och motståndskraften inom unionens halvledarsektor kommer att locka till sig investeringar och öka produktionskapaciteten inom halvledartillverkning, avancerad förpackning, provning och montering.
3. Europeiska halvledarstyrelsen kommer att fungera som samordningsmekanismEN••• mellan medlemsstaterna och kommissionen för att kartlägga och övervaka unionens värdekedja för halvledare samt förebygga och reagera på halvledarkriser med tillfälliga nödåtgärder.