Danmark och Sverige är överens om ett förnyat skatteavtal, Öresundsavtalet. Bland annat kommer offentligt anställda att inkluderas i det nya avtalet, något som innebär att Sverige kommer att kompenseras mer. Nu kommer även skattskyldigheten till respektive land räknas utifrån hela skatteåret, i stället för de tidigare tremånadersperioderna. Det kommer göra det ”betydligt enklare” för pendlarna, sade den svenske finansministern Elisabeth Svantesson (M) på en presskonferens i Stockholm med sin danske kollega Jeppe Bruus (S). Det nya avtalet förväntas träda i kraft 2025.  

I samband med det danska kungaparets statsbesök i Sverige offentliggjorde Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson (M) och Danmarks skatteminister Jeppe Bruus (S) att de kommit överens om ett nytt dansk-svenskt skatteavtal, det så kallade Öresundsavtalet.

Det nya skatteavtalet innebär bland annat att även offentlighetsanställda omfattas, att beskattningslandet ska avgöras årsvis i stället för tremånadersperioder och att det blir mer flexibelt att arbeta hemifrån.

– Det är en glädje att vi äntligen kommit överens om ett nytt Öresundsavtal efter en lång förhandling. Öresundsavtalet är viktigt för både Sverige och Danmark eftersom våra regioner är väldigt tätt sammanknutna. Det är många som pendlar och det är många företag som har affärstransaktioner med varandra, sade Elisabeth Svantesson (M).

Hon fick medhåll från sin danska kollega Jeppe Bruus (S), som menade att de gamla reglerna varit besvärliga för pendlarna:

– Öresundsregionen har en enorm potential inom forskning och infrastruktur men också för de många som pendlar dagligen och som ska ha lättare villkor för att klara beskattningen. Därför är det en glädjande att vi kan använda kungaparets besök i Sverige att offentliggöra att vi nu nästan är i mål med ett nytt avtal, sade han.

Offentligt anställda inkluderas i det nya avtalet

Öresundsavtalet tecknades ursprungligen 2003 och har varit under omförhandling sedan 2022. I det nuvarande Öresundsavtalet gäller t.ex. inte samma regler för offentligt anställda Öresundspendlare som för privata. Det har också inneburit att Sverige inte fått någon kompensation för de i Sverige bosatta Öresundspendlarna som är offentligt anställda i Danmark. Enligt Elisabeth Svantesson kommer nu båda delarna att uppfyllas i det nya avtalet.

Det har varit en stor knäckfråga, då Sverige uttryckt en önskan om även få ersättning från Danmark för offentligt anställda gränspendlare. Kompensationsordningen i Öresundsavtalet innebär att bosättningslandet får en ersättning från det andra landet där gränspendlarna arbetar och blir inkomstbeskattade.

– Det handlar även om offentliganställda ska kunna distansarbeta. Dessutom har vi kommit överens om en ny kompensationsordning inom detta området. Regeln är ju att när man jobbar så skattar man där och sedan kompenseras det land man bor i och nu kommer man alltså att inkludera offentliganställda.

Det nya avtalet kommer ”riva barriärer” för gränspendlingen, enligt Jeppe Bruus:

– Det har funnits en önskan från svensk sida att likställa privat och offentligt anställda och det är det vi nu har nått vägs ände med. Vi har säkrat oss att den administrativa bördan inte fäller dem som pendlar dagligen och avtalet kan därmed vara en del i att utveckla den stora potentialen i regionen.

Löpande tremånadersperioder blir helårsredovisning

En annan del i det nya avtalet handlar om att ändra beräkningen av i vilket land man som Öresundspendlare är skattskyldig i från dagens tre månader till hela skatteåret. Den tidigare regeln har skapat problem för de Öresundspendlare som delvis jobbar hemifrån.

– Vi ser en arbetsmarknad som utvecklar sig och där fler arbetar hemifrån och mer flexibelt, och där har det gamla avtalet inte varit modernt nog att hantera det. Därför är det bra att vi nu kan få en revision av avtalet, sade Jeppe Bruus.

Även där är man nu överens om en revidering:

– Nu kommer det att bli tolvmånaderscykler, något som gör det betydligt enklare både för pendlarna, arbetsgivarna men också för Skatteverken i våra båda länder.

Nu ska både Sverige och Danmark “tekniskt granska” det nya avtalet, som förväntas träda i kraft 2025.

– Arbetet är inte slut här, det finns massor kvar att utveckla inom en rad områden som infrastruktur och forskning, men det här är en viktig milstolpe, sade Jeppe Bruus.

Källa: News Øresund

Det nordiska skatteavtalet måste förenklas om vi vill öka arbetskraftens fria rörlighet i Norden. Det sägs i en färsk rapport, som också ger förslag på konkreta åtgärder för hur detta ska gå till.

För fyra år sedan enades de nordiska statsm­inistrarna om en vision att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region 2030. En avgörande faktor för att uppnå det målet är att skapa en smidig nordisk arbetsmarknad med så få byråkratiska hinder som möjligt för både arbetsgivare och arbetstagare.

Men då måste det nordiska skatteavtalet förenklas, sägs i en färsk analys som det nordiska Gränshinderrådet har beställt av konsultföretagen KPMG och Resonans Nordic.

Analysen pekar på fyra problemområden som i dag hämmar den nordiska arbetsmarknaden. Det handlar om regler för hemarbete, arbetsgivarens registreringsplikt i fler än ett land samt beskattning av löneintäkter och pensioner vid arbete i ett annat nordiskt land.

Konkreta förslag
Men det finns lösningar på problemen. Analysen ger följande konkreta förslag:

de nordiska länderna bör ha gemensamma villkor för när arbete i bosättningslandet, inklusive från ett hemmakontor, ska bedömas som ett så kallat fast driftställe.
förskottsskatt bör i framtiden endast redovisas och uppbäras i arbetsgivarens land, så att arbetsgivaren inte längre ska behöva administrera flera länders lagstiftning för samma löneinkomst.
löneinkomster bör beskattas i anställningslandet och till exempel hemarbete i bosättningslandet ska likställas med arbete i det land arbetsgivaren finns. Det förutsätter att förslaget i första punkten blir verklighet.
pensionsavgifter till pensioner som är inrättade i ett annat nordiskt land bör erkännas ömsesidigt som avdragsgilla och löpande avkastning bör endast beskattas i enlighet med lagstiftningen i det land där pensionsplanen upprättades.

Flera avtal i dag
De nordiska länderna har i dag flera avtal som reglerar gräns- och distansarbete. Gemensamt är att de bygger på ländernas behov av att värna skattebasen. Det främjar inte Norden som en integrerad arbetsmarknad. Medborgare och företag måste i högre grad stå i centrum i lagstiftning om Norden ska nå målet om ökad mobilitet.

I dag leder byråkratin i värsta fall till att arbetsgivare tvekar att anställa och arbetstagarna tvekar att ta ett jobb i ett annat nordiskt land. Olika skatteregler och administrativa regler i olika länder blir därmed ett hinder för arbetskraftens fria rörlighet.

Lönsamt med fungerande arbetsmarknad
En fungerande arbetsmarknad över gränserna är lönsam. Beräkningar för till exempel Öresundsregionen visar att en helt integrerad arbetsmarknad kan ge en årlig samhällsekonomisk vinst på upp till 2,9 miljarder danska kronor för Sverige och Danmark tillsammans.

• Våra länder har mycket att vinna på en smidig gemensam arbetsmarknad. Den kan lösa problem med kompetensbrist i ett land och problem med arbetslöshet i ett annat. En fungerande arbetsmarknad är med andra ord en stark katalysator för våra länders ekonomier, säger Siv Friðleifsdóttir, som är ordförande för Gränshinderrådet under 2023.

Särskilt pandemin avslöjade bristerna i dagens system när en stor del av gränspendlarna jobbade hemma. Risken för att beskattas i två länder, med olika skattenivåer och mer byråkrati, både för den enskilde och för myndigheter, blev en realitet.

• Nu när allt fler företag öppnar för mer hemarbete hänger dagens nordiska skatteavtal inte med i utvecklingen. Jag hoppas att den här analysen ska öppna för en dialog där slutresultatet blir mer förenkling och mindre byråkrati. Mobiliteten bör vara i fokus, något som också understödjer arbetet med att nå målen i Vision 2030, säger Nordiska ministerrådets generalsekreterare Karen Ellemann.

Källa: Nordiskt samarbete. Bild av: DanaTentis / Pixabay