Category: Miljö

EU och PFAS – Att förbjuda eller inte förbjuda ämnena?

PFAS är ämnen som finns både i vardagliga föremål som förpackningar och i naturen, som i dricksvatten och sjöar. Info Express har tidigare rapporterat om förekomsten av PFAS och hur man ännu inte vet vad de långsiktiga hälsokonsekvenserna av exponeringen för dessa ämnen kan bli. Ännu har ingen lagstiftning trätt i kraft för att minimera förekomsten av PFAS-ämnen.

Enligt en artikel av The Guardian, som enligt källan har fått ta del av läckta dokument, så kommer EU att fatta beslutet att inte gå vidare med att förbjuda PFAS-ämnen. PFAS-ämnen benämns även “forever chemicals” på engelska, för att de är väldigt svårnedbrytbara. Med “svårnedbrytbara” i detta fall menas att det tar tusentals år, om inte ännu längre tid, för dessa substanser att brytas ned helt. Dessa kan ackumulera och samlas i naturen över tid och leda till att allt fler PFAS-ämnen cirkulerar runt i miljön, där PFAS slutligen kan konsumeras av människor. Detta medför en oro kring hur miljön och den mänskliga hälsan kan komma att påverkas.

På grund av en del nyare studier som har lyckats påvisa att en ökad exponering för PFAS-ämnen kan leda till exempelvis sämre immunförsvar samt en reproduktivt skadlig, carcinogen och hormonellt störande inverkan på kroppen, som en artikel i ett tidigare nummer av Info Express också har lyft fram. The Guardian tar även fram statistik som visar att trots att Europas befolkning utgör 6% av världsbefolkningen, så står Europa för 23% av alla nya cancerfall som diagnostiseras och exponering för diverse kemikalier i omgivningen antas stå för den plötsliga ökningen av dessa fall på senare tid. Artikeln som The Guardian har publicerat beskriver hur EU:s initiala strategi för att förbjuda de mest skadliga kemikalierna i produkter och att begränsa användningen av PFAS som inte är nödvändig år 2020 inte längre kommer att sättas i praktik. Ett eventuellt förbud hade kunnat leda till att tusentals produkter som bedöms ha en skadlig inverkan på människors hälsa hade kunnat tas bort från marknaden, men avsaknaden av riktlinjer kring PFAS kommer inte att begränsa vilka produkter som finns på marknaden.

Frågan om PFAS är inte så enkel som man kan tro, även om PFAS kan få hälsoskadliga konsekvenser. En artikel från Bloomberg belyser användningsområdena för PFAS och de ingår i många vardagliga föremål som exempelvis tandtråd, textilier och skor. Till och med solkräm antas exponera människor för PFAS. En annan artikel av Reuters lyfter fram hur läkemedelsindustrin antas ligga bakom orsaken till att dessa ämnen inte har förbjudits. Enligt lobbying som läkemedelsindustrin står bakom så uttryckte man oro över att införa ett eventuellt förbud mot PFAS, som då skulle riskera att hota tillverkningen av läkemedel och omöjliggöra att läkemedel produceras under tiden som man hade behövt leta efter nya verktyg att använda i produktionen, om ett förbud skulle förverkligas. Stora företag som Pfizer och Novartis samarbetade med gruppen som förde fram kritik och oro kring ett potentiellt förbud vid lobbyingtillfällena. Lobbyingorganisationen uttryckte även att inte alla sorters PFAS antogs ha samma effekter på hälsan, eftersom det finns många olika sorters PFAS. Vidare uttryckte kritikerna mot ett omfattande förbud att de var för reglering av PFAS, om det skulle gälla en del PFAS som har visat sig vara hälsoskadliga. De argumenterade för att PFAS som används för att framställa läkemedel inte har identifierats som skadliga. De argumenterade ytterligare mot förbudet med risken för att tiden det skulle ta att hitta andra alternativ för att ersätta PFAS i verktygen som i dagsläget används hade kunnat leda till läkemedelsbrist. Enligt den ursprungliga regleringen så hade företag fått ta del av en övergångsfas där de hade fått 18 månader till godo för att ersätta ämnena, med möjlighet till förlängning. I vissa fall hade en förlängning med upp till 12 år kunnat godkännas och en del företag hade fått 12 år på sig att hitta andra alternativ baserat på industrin och produkten det gäller.

Även The Guardian lyfte fram att kemikalieindustrin har försökt motarbeta försök till att förbjuda PFAS-ämnen inom EU. Enligt artikeln så påstås bara omkring 1% av alla produkter som innehåller PFAS riskera att förbjudas. Artikeln lyfter även fram en källa som medger att det förekommer påtryckningar bland EU-politiker att skona industrin i olika beslut som fattas. Enligt artikeln har 11 aktörer med anknytning till framställning av PFAS anställt 94 lobbyister och spenderat totalt 9 miljoner euro på sin datainsamling, enbart i Tyskland. 12 företag och organisationer inom PFAS-industrin har 72 lobbyister som befinner sig i Bryssel och de spenderar 18.6 – 21.1 miljoner euro årligen på sin kampanj. En källa i artikeln som sitter i EU-kommissionen har uppgett att EU-kommissionen strävar efter att lyssna på alla sidor och få ett balanserat perspektiv för att både skydda människors hälsa och främja innovation i den europeiska kemikalieindustrin. Representanten har även uttryckt att man vill att regler och lagstiftningar även tar hänsyn till andra viktiga mål, som exempelvis koldioxidneutralitet.

I Sverige har diverse tvister kring halten av PFAS i dricksvatten förekommit. I ett fall som prövades redan 2021 i en rättegång i Blekinge så blev utfallet att PFAS-halten i dricksvattnet som invånarna i Kallinge hade konsumerat var tillräckligt hög nog för att klassas som personskada. Det beslutades att Ronneby Miljöteknik skulle betala skadestånd till de drabbade. Sedan ändrades domen av hovrätten i slutet av 2022 efter att det kommunala bolaget överklagat, eftersom hovrätten inte ansåg att risken att drabbas av framtida skador skulle räknas som personskada. I maj i år kom beskedet att Högsta domstolen skulle pröva hovrättens dom och den rättsliga konflikten mellan kommuninvånarna och bolaget pågår fortfarande.

Även om det kanske inte ser särskilt ljust ut med reglering på EU-nivå, så finns det kanske lösningar på problemet med PFAS. Forskare arbetar med att ta fram lösningar som exempelvis filtrerar bort PFAS från vatten genom att placera filtret i en ordning som tillåter det organiska materialet att filtreras först, enligt en artikel från BBC. Artikeln beskriver även hur man kan ta bort PFAS genom UV-strålning. UV-strålningen agerar som katalysator och sätter igång en reaktion som bryter ned PFAS och ger fluorid som restprodukt, vilket kan användas för att utveckla tandvårdsprodukter. Tekniken bakom detta är även kostnadseffektiv. Ett tredje alternativ som artikeln lyfter fram och som också är en ekonomisk lösning är att använda mikroorganismer för att bryta ned PFAS. Forskarna i detta fall vill kunna genmodifiera bakterier och enzymer för att ta sig an uppdraget. Även om PFAS finns i stort sett överallt, utvecklas teknik för att kunna bryta ned eller filtrera bort ämnena på ett eller annat sätt och lösa problemet med PFAS för att motverka konsekvenserna av föroreningen.

Bianca M. – Info Express
E: hello@infoexpress.se

Källor:

“All About PFAS, the ‘Forever Chemicals That US and EU Are Targeting”, Bloomberg, publicerad 2023-08-24
“EU abandons promise to ban toxic chemicals in consumer products”, The Guardian, publicerad 2023-10-16
“Pharma lobby says EU ban on ‘forever chemicals’ would halt drug production”, Reuters, publicerad 2023-09-27
“EU to drop ban of hazardous chemicals after industry pressure”, The Guardian, publicerad 2023-07-11
“Dom i tingsrätten: PFAS-drabbade i Kallinge ska kompenseras”, SVT Nyheter, publicerad 2021-04-30
“Hovrätten river upp tingsrättsdom – Ronneby kommun slipper skadestånd till PFAS-drabbade”, SVT Nyheter, publicerad 2022-12-20
“Högsta domstolen prövar PFAS-mål”, SVT Nyheter, publicerad 2023-05-03
“Can we take the ‘forever’ out of ‘forever chemicals’?”, BBC, publicerad 2023-10-19

Fördubbling av extremväder på vintern

Vissa extremväderhändelser där båda sidor av Atlanten drabbas samtidigt av långvarig sträng kyla eller kraftig nederbörd har blivit dubbelt så vanliga jämfört med för 50 år sedan, visar ny forskning. Samtidigt ses ett förändrat beteende hos de globala jetströmmarna som styr hur långt polarluften söderut kan nå.

– Det råder stor osäkerhet kring hur klimatförändringar påverkar atmosfäriska strömmar och därmed extremt väder. I den här studien ser vi dock ett tydligt mönster där specifika svängningar i jetströmmen blir vanligare och mångdubblar risken för extrem kyla eller nederbörd i vissa delar av Nordamerika och Europa, medan andra regioner blir ovanligt varma eller torra i gengäld, säger Gabriele Messori, professor i meterologi vid Uppsala universitet.

Tillsammans med Kai Kornhuber, adjungerad forskare vid Columbia University’s Lamont-Doherty Earth Observatory i New York, har han studerat svängningarna i jetströmmarna på norra halvklotet. Jetströmmar är snabba atmosfäriska vindar som ständigt cirkulerar i smala band från väster till öster på cirka 11 kilometers höjd. Vanligtvis rör de sig på en relativt rak linje och fungerar som en barriär mot de kalla luftmassorna runt nordpolen. Men de kan också bilda stora vågformer som tillåter polarluften att strömma söderut. I studien upptäckte forskarna att vissa specifika svängningar ökat både i frekvens och storlek under de senaste 50 åren vilket de tror kan hänga ihop med de snabba klimatförändringarna som sker i både Arktis och tropikerna.

Kostsamt för samhället

Förändringarna kan orsaka långa perioder av mycket sträng kyla eller nederbörd i vissa regioner. När de här extremväderhändelser slår till mot både Nordamerika och Europa samtidigt är det oftast västra Nordamerika, sydvästra Europa och Skandinavien som drabbas hårdast. Och forskarna ser redan resultatet av det. Under 1950-talet inträffade i genomsnitt en sådan här extremväderhändelse om året samtidigt på båda sidor om Atlanten. Nu sker det i snitt två gånger per år.

För samhället är den här typen av väderhändelser kostsamt då de kan lamslå energi och transportsystem. Tidigare studier har dessutom visat att extremväder bara det senare året orsakat tiotusentals människors död.

– Om hundra år kommer vi förmodligen inte att behöva oroa oss lika mycket för extrem kyla, eftersom allt blir varmare. Men idag och framöver är kyla fortfarande en mycket relevant risk, säger Kai Kornhuber.

– Det här är ytterligare ett bevis för att extremväder över Nordamerika och Europa ofta är synkroniserat, säger Gabriele Messori.

 

Källa: Uppsala universitet