Temperaturförändringar, stormar och förbättringar inför framtiden.

Ökade koldioxidutsläpp har inneburit många utmaningar. Bland annat har det uppstått problem med varmare havsvatten och en ökad oro för kraftigare stormar. Trots allt kan man förhoppningsvis jobba med detta på ett annorlunda sätt framöver.

År 2023 låg koldioxidnivån på 419 ppm (parts per million), vilket är ungefär 50% mer än koldioxidnivåerna innan den industriella revolutionen. En rapport som också har publicerats i New York Times visar att koldioxidhalten fortsätter att öka än idag, trots att forskare har lyft fram vikten av att minska utsläppen. Även utsläppen av andra växthusgaser som metan ökar. Förra året var det fjärde året med den högsta uppmätta koldioxidhalten sedan mätningarna började 1979, enligt en mätning av National Oceanic and Atmospheric Administration’s Global Monitoring Laboratory (NOAA) publicerad av New York Times. Mängden koldioxid som hamnar i atmosfären varierar år för år i förhållande till den mänskliga aktiviteten som står bakom utsläppen (förbränningen av fossila bränslen under året).

Inte alla koldioxidutsläpp stannar i luften, då även landyta och hav absorberar en del, drygt hälften, av koldioxiden som släpps ut. Även denna absorption varierar i sin tur med väderförhållanden och andra omständigheter. Exempelvis absorberar landytan mindre koldioxid när skogsbränder inträffar. Med en ökad andel koldioxidutsläpp följer även ett varmare klimat, vilket innebär ett mindre upptag av utsläppen av haven. Detta innebär att världshaven tar upp allt mindre koldioxid i takt med att de värms upp i större utsträckning, vilket också har börjat inträffa.

Havets temperatur har stigit konstant på senare tid och har även slagit värmerekord i över ett år och 2024 är på väg att bli ännu varmare än 2023. Den genomsnittliga uppmätta yttemperaturen i haven under föregående månad var cirka 21 grader Celsius globalt. Den tropiska regionen av Atlanten har varit varmare än vanligt och bidrar till en ökad oro inför kommande stormar i exempelvis USA. Om El Niño övergår till La Niña så kan förändringar i havsströmmar i Atlanten ge upphov till mer kraftfulla stormar som riskerar att nå amerikanska städer istället för att stanna till havs som de gjorde under El Niño-säsongen.

Konsekvenserna av ett varmare hav blir även att det marina ekosystemet påverkas. I en artikel publicerad av The Guardian kan man läsa om hur förödande uppvärmningen i havet har blivit för bläckfiskar, som kan få svårare att överleva i temperaturskillnader. Ny forskning visar att konsekvenserna för de studerade bläckfiskarna i en varmare miljö bland annat har blivit sämre syn och en ökad risk för dödlighet bland bäckfiskfoster och att avkomman som utsattes för varmare temperaturer hade en ökad risk att drabbas av dödlighet innan den hunnit mogna och nå vuxen ålder. Detta tyder på att arter kan få svårt att anpassa sig till stigande temperaturer i deras miljö, även om de tidigare ansågs vara stresståliga för miljöförändringar som stigande temperaturer, som bläckfiskarna antogs vara.

Temperaturen till följd av utsläppen har stigit cirka 1,2 grader Celsius, vilket påverkar klimatet (och havets temperatur). Forskarna har utöver det även tittat på El Niño, ett väderfenomen som hade kunnat ligga bakom den stigande temperaturen till havs, utöver temperaturförändringarna till följd av koldioxidutsläpp för att finna en förklaring till den plötsliga temperaturökningen i havet. El Niño har avtagit i styrka på sistone och förväntas vara över inom snar framtid, vilket inte helt förklarar orsaken till havets plötsliga temperaturökning.

Andra förklaringar som lyfts fram utöver El Niño i en New York Times artikel är vulkanutbrottet som skett under vatten år 2022 av vulkanen Hunga Tonga-Hunga Ha’apai, vilket misstänks ha värmt upp havsvatten och lett till vattenånga slungats upp i atmosfären. Vattenånga är en potent växthusgas, vilket kan ha förstärkt växthuseffekten ytterligare. Enligt Sean Birkel, en av forskarna som söker förklaringar till temperaturhöjningen, var vulkanutbrottet ett av de häftigaste utbrotten sedan Krakatau. Han menar även att man vanligtvis kan se konsekvenserna av utbrottet året efter att det har inträffat. Han misstänker även att vulkanutbrottet var häftigare än vad man tidigare har antagit och att det kan ha påverkat atmosfärens cirkulation och förstärkt El Niño under förra året. Han lyfter dock fram att mer forskning behövs innan en slutsats kan dras.

En annan förklaring man har tagit fram till problemet är en minskning av föroreningen av aerosoler, vilket orsakades av en ny internationell standard gällande aerosolförorening år 2020. Aerosoler har en avkylande effekt på atmosfären och kan ha dolt en del av en. Trots alla försök till att finna förklaringar kan det finnas andra orsaker, som att jordens klimat bara varierar mer än vad man tidigare har antagit eller att klimatförändringarna förstärker El Niño-fenomenet.

Även om klimatnyheterna kan vara dystra så kan det finnas sätt att motarbeta trenden. I ett kulturreportage publicerad av New York Times lyfts betydelsen av optimism. Även om nyheterna blir allt dystrare så kan optimism och ett fokus på lösningar användas för att hålla hoppet uppe och stärka folks tilltro till att detta globala problem går att tackla i framtiden.

Bianca M.-Info Express
E: hello@infoexpress.se

Källor:“Carbon Dioxide Levels Have Passed a New Milestone”, The New York Times, publiceringsdatum 2024-04-20. “Ocean Has Shattered Records for More Than a Year. What’s happening?”, The New York Times, publiceringsdatum 2024-04-10. “Octopuses could lose eyesight and struggle to survive if ocean temperatures keep rising, study finds”, The Guardian, publiceringsdatum 2024-04-10. “‘Alarming’ Ocean Temperatures Suggest This Hurricane Season Will Be a Daunting One”, The New York Times, publiceringsdatum 2024-04-09. “Climate Doom Is Out. ‘Apocalyptic Optimism’ Is In.”, The New York Times, publiceringsdatum 2024-04-21